”Fritidshemmet ska inte vara i klassrum, punkt.” : - Fritidshemslärares upplevelser av integrerade rum med skolan utifrån de rumsliga dimensionerna

Sammanfattning: Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet uttrycker att fritidshemmet ska erbjuda eleverna lärmiljöer som bygger på både omsorg men även lärande (Skolverket, 2019. s.19). Denna studie syftar till att undersöka hur fritidshemslärare upplever möjligheter respektive begränsningar avseende lokalintegration med skolan. En kvalitativ studie, där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med fritidshemslärare som är yrkesverksamma runt om i Sverige. Empirin transkriberades för att sedan kodas, tematiseras och analyseras utifrån kulturgeografins tre främsta teoretiker: Lefebvres (1991), Massey (2005) och Harvey (2006). Resultatet av genomförd studie visade att respondenterna gav många uttryck, som var samstämmiga med varandra, om lokalintegrationen med skolan. Ett resultat som framkom av arbetet var att fritidshemslärarna upplevde att det fanns stora begränsningar med att genomföra fritidshemmets verksamhet i lokalerna. Anledning till denna begränsning ansågs bero på att rummen inte var utformade efter fritidshemmets behov i grunden, vilket försvårade att möjliggöra delar ur fritidshemmets uppdrag. Detta eftersom fritidshemslärarna upplevde att de inte hade reellt inflytande och makt att påverka utformning, samt antal rum de hade att tillgå.