Applicering av slitsar i en värmeväxlares rotor för reducering av longitudinell termisk konduktivitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Skövde/Institutionen för ingenjörsvetenskap

Sammanfattning: I takt med att hållbar utveckling blir mer aktuellt och det ställs högre krav på produkter att eftersträva såväl FN:s klimatmål som målen för Grön teknik, arbetar företag aktivt för att effektivisera sina produkter. Effektiviteten för en roterande värmeväxlare innefattar främst den termiska verkningsgraden, vilket beror på hur mycket värme som återvinns från byggnadens utgående luft till den ingående. Studier påvisar att värmeöverföringen i rotorns folie från rotorns varma till kalla sida (longitudinell termisk konduktivitet) reducerar rotorns verkningsgrad. Denna studie undersöker hur slitsar i en rotors folie påverkar den longitudinella termiska konduktiviteten. Den metod som främst tillämpats är experiment som har utförts på en enskild plan folie och miniatyrrotorer. För respektive uppsättning jämförs en modell med och utan slitsar samt att resultatet ställs i korrelation med teori inom värmeledning. Ett förslag på applicering av slitsar i produktion presenteras och tillämpas för att skapaden prototyp som testas experimentellt. Slitsarnas konstellation bestäms dels utifrån appliceringsmetoden, men även handberäkningar och numeriska beräkningar genom finita elementmetoden. Flera experiment har genomförts där samtliga påvisar att slitsar i materialet medför en lägre termisk konduktivitet. Utifrån resultaten uppmättes en reducering av materialets termiska konduktivitet upp till 29,5 %. Vidare diskuteras osäkerheten med resultatet vilka bland annat innefattar värmeförluster, mätosäkerhet och den mänskliga faktorn. Slutligen presenteras utvecklingspotential med studien och förslag på framtida arbeten. Studien anses vara unik i sitt slag och därmed en grund för förhoppningsvis många intressanta framtida arbeten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)