Mödrars erfarenheter av vården vid postpartumdepression : En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en diagnos som uppkommer inom de första 6 veckorna efter en förlossning. PPD är en av de vanligaste komplikationerna under postpartumperioden med en prevalens på 10–15%. Symtomen kännetecknas av nedstämdhet, känslor av otillräcklighet, irritation, sömnproblem, överdriven oro för barnet, känslor av värdelöshet och suicidtankar. PPD diagnostiseras med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Diagnosen PPD medför ökad risk för isolering och nedsatt förmåga att ta hand om sitt barn. Samlad kunskap om mödrars erfarenheter av vården vid postpartumdepression möjliggör att sjuksköterskan kan ge adekvat och individanpassad vård.   Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars erfarenhet av vården vid postpartumdepression. Metod: Litteraturstudien baserades på 11 empiriska artiklar med kvalitativ ansats. Datasökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs (2022) femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som var: ”Bristande information och kompetens”, ”Vårdrelationens betydelse” och ” Barriärer till att söka vård”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att mödrarna önskade mer information om postpartumdepression, samtidigt som de saknade adekvat kompetens hos vårdpersonal. Bemötandet från vården var en viktig aspekt för att mödrarna skulle kunna öppna upp sig och erhålla rätt stöd. Som sjuksköterska, baserat på denna litteraturstudie, är det viktigt att anpassa bemötande, information och stöd efter den enskilda individen. Vidare forskning kan därför utgå från vårdpersonalens erfarenheter av att vårda mödrar med PPD.