Äcklet : Västvärldens framing av insektsprotein

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Medie- och kommunikationsvetenskap; Lunds universitet/Institutionen för kommunikation och medier

Sammanfattning: Mänskligheten står inför en klimatkris som ställer krav på livsstilsförändringar och innovativa lösningar för att möta de snart akuta problemen. En av de stora utmaningarna blir att mätta en växande befolkning samtidigt som världens marker utsätts för torka, översvämningar eller andra extremväder. För att lyckas försörja världen måste vårt konsumtionsmönster förändras, matspillet minska och inställningen till vad som kategoriseras som mat eller inte omvärderas. Idag står köttproduktionen för stora klimatutsläpp. På lång sikt är detta inte hållbart och därför är vi tvungna att vända oss till alternativa proteinkällor, som insekter. Insekter äts redan i stora delar av världen men är en främmande delikatess i västvärlden. Populärkulturen, kulturella värderingar och negativa upplevelser av skadedjur samspelar i porträttering av insekter som något motbjudande. De flesta ryser av tanken på att äta maskbullar eller friterade larver. Den stora frågan som vår uppsats ämnar ta sig an är hur vi tar oss förbi den barriär som tabueringen av insekter som livsmedel har byggt upp. De företag, dokumentärfilmer och museum som försöker påverka västvärldens attityd till insekter som föda står inför stora utmaningar. Äckel är trots allt en av de starkaste känslorna som människan kan uppleva. Äcklet är dessutom ett svårt hinder att överbrygga. Vi har tittat närmare på Hey Planet, ett etablerat företag i Köpenhamn, för att se hur de argumenterar för insekter som något som inte bara är nyttigt utan faktiskt gott. Vi har även tittat på ett antal dokumentärfilmer som bjuder in till en kulinarisk och underhållande upplevelse av insektsätandet. Genom ett besök på Disgusting Food Museum har vi även själva upplevt och övervunnit vår barriär av äckel. Trots flera argument som pekar på insektens nyttigare och mer klimatvänliga fördelar och vetskapen om att syrsan inte smakar mer än ett höstrå, så är det inte tillräckligt övertygande för att få oss i västvärlden att äta insekter än. Vi återkommer ständigt till äcklet - som är starkare än någon annan känsla - som är socialt och kulturellt betingat sedan vår födsel.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)