Stödsamtal : En intervjustudie om stödsamtalets innehåll och utformning inom psykiatrisk omvårdnad i öppenvården

Sammanfattning: Bakgrund: Tidigare studier påvisar frånvaro av forskning kring stödsamtal inom psykiatrisk öppenvård och att dessa kan upplevas som otydliga och utan bestämd utformning. Genom stödsamtal kan patienten erbjudas olika verktyg för att stärka sina egna förmågor. En god vårdrelation mellan vårdare och patient ökar förutsättningen för att säkerställa god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur stödsamtal används inom psykiatrisk omvårdnad i öppenvård. Metod: Studiens insamlade material baserades på kvalitativa intervjuer med elva informanter med erfarenhet av stödsamtal. Datamaterialet diskuterades i förhållande till en teoretisk referensram bestående av perspektiv på innehåll, utformning och användning av stödsamtal. Resultat: Resultatet påvisade att stödsamtal kan ses som behandlande och utformas beroende på vem som håller i samtalet. Stödsamtalet utformas ofta individuellt utan tydliga former. Framträdande var relationens betydelse samt att patienterna blev lyssnade på. Betydelsefullt var också att patienterna fick delge sin egen berättelse och därigenom kunna påverka sin egen vård. Diskussion: I denna studie diskuterades resultatet mot Lennart Fredrikssons teori om det vårdande samtalet. Förhållningssättet under samtalet upplevdes viktigt, även att lyssna och försöka förstå vad patienten ville uttrycka. Patientens delaktighet i vården var betydelsefull för att öka motivationen till ökat egenansvar hos den enskilde.