Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter?

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för ekonomi

Författare: Martin Antonsson; Fredrik Bertilsson; Therese Norberg; [2007]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter? – En fallstudie på tre av Kristianstads största banker Kurs:Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632. Författare:Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg. Handledare:Professor Sven-Olof Yrjö Collin. Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning. Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen. Anpassning av rådgivningen och avrådan är ytterligare två aspekter i den nya lagen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara det eventuella förväntningsgap som kan finnas mellan finansiella rådgivarna och deras intressenter. Metod: Utgångspunkten i vår forskning är att tillämpa fallstudier där vi gjort ett icke sannolikhetsurval av banker med ambitionen av en generaliserande studie till Kristianstad kommun. Då vi valt att undersöka ett eventuellt existerande förväntningsgap i trepartsförhållandet Bankledning – Finansiella Rådgivare – Kunder föll valet att tillämpa både intervju och survey som datainsamlingsmetod. Resultat och slutsatser: Genom att fastställa vilka faktorer som påverkar ett förväntningsgap har vi antagit ett antal hypoteser. Signifikanta samband har funnits beträffande faktorerna påtaglighet, tidigare erfarenhet, rådgivningens struktur och rådgivarens kommunikation. Härmed har fyra av tio hypoteser ej förkastats och ett förväntningsgap i relationen Rådgivare –Kunder har statistiskt påvisats.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)