Vi älskar att kämpa tillsammans! : Faktorer som påverkar tonårsflickors idrottande.

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Författare: Linnea Bragderyd; Cecilia Westergård; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att studera anledningar till varför tonårsflickor i åldrarna 13–16 år stannar kvar eller lämnar sin föreningsidrott med hjälp av två frågeställningar: Vilka individfaktorer påverkar att man stannar/lämnar sin föreningsidrott? Vilka organisatoriska faktorer påverkar att man stannar/lämnar sin föreningsidrott? Metod  En kvalitativ intervjustudie utfördes, där sex flickor i 14–15 årsåldern; tre aktiva inom föreningsidrott och tre som slutat, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide utformad för respektive kategori. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med metoden innehållsanalys där teman identifierades och kondenserades utifrån en induktiv ansats och ett latent förhållningssätt.  Resultat  Individfaktorer som framträdde var för de aktiva; motivation, gemenskap/tillhörighet, prestation och hälsa och för de som slutat; prestationsångest, motivationsbrist och skolstress. Framträdande organisatoriska faktorer var för båda grupperna ledarskapet och för de som slutat handlade det också om specialiseringsförfarandet. Specialisering påverkar unga idrottare olika där de flickor som i denna studie fortfarande idrottar hade en accepterande inställning medan de som slutat upplevde det som en kravfylld och pressande faktor vilken bidrog till att deras motivation släcktes. Ledarskapet uppfattades i allmänhet som positivt, stödjande och som en viktig motivationsfaktor för de fortfarande aktiva. Dock räckte det inte till att motverka prestationsångesten och därav motivationsbristen som ledde till avhopp. Slutsats  Den underliggande faktor som påverkade hur flickorna generellt upplevde sitt idrottande var motivationsklimatet, vilket både påverkades av organisatoriska och individuella faktorer som ledarskap, specialisering och hur lagandan upplevdes. Vi har i likhet med andra studier kommit fram till att för att få ungdomar att fortsätta med idrott behöver föreningsidrotten öka medvetenheten om och verka för att minska negativa effekter av resultatorienterade klimat. Ledarskap har fördelar av att baseras på autonomistöd och kompetensutveckling som skapar positiva motivationsklimat och det är också viktigt att man som ledare har kunskaper om de fysiska och psykiska förändringar tonåringar går igenom.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)