Riskhantering och dess inflytande i fysisk planering - En fallstudie i Tjörns kommun

Sammanfattning: Riskhantering och fysisk planering är två fält som hör ihop i dagens fysiska planering i Sverige. De personer som verkar i respektive fält är planeringsaktörer som behöver samverka för att genom samhällets fysiska planering möta och reducera risker genom åtgärder i den rumsliga miljön. För att möta de utmaningar som finns och dessutom rusta samhället för framtida ökande risker som klimatförändringar behövs en mer proaktiv syn på risk, det vill säga att man arbetar förebyggande istället för att som tidigare arbeta reaktivt, när en olycka eller katastrof redan inträffat. Ett proaktivt arbetssätt och ökad samverkan mellan olika planeringsaktörer där kommunala räddningstjänster som riskhanteringsaktörer har bäst kunskap om en mängd risker i deras geografiska ansvarsområde är nödvändigt för att uppnå ett hållbart och robust samhälle. De säkerhetsutmaningar och risker som finns idag och är kopplade till den fysiska planeringen och vårt användande av mark och vatten är ofta komplexa och kräver samverkan på olika nivåer för att lösas. Klimatförändringar, konflikter om utrymmet där städer förtätas och en rad annat är problem som den fysiska planeringen i Sverige har att förhålla sig till och balansera mellan. Inkluderingen av samhällets riskhantering och dess aktörer tenderar att ske i senare skeden av planeringen och de planeringsprojekt som pågår. Det som den här studien syftar till att undersöka är hur och när riskhanteringsaktörer blir involverade i kommuners fysiska planering, vilket inflytande riskhanteringsaktörerna upplever att de har och ifall skärningsområdet mellan riskhantering och fysisk planering, kopplat till de ovan nämnda frågeställningarna har förändrats över tid. Studien är utförd som en kvalitativ fallstudie i Tjörns kommun och består av dokumentstudier av kommunala styrdokument relaterade till skärningsområdet riskhantering och fysisk planering och en intervjuundersökning av informanter, planeringsaktörer anställda i Tjörns kommun. Urvalet av material för undersökning och analys gör att studien förses med data av både primär och sekundär natur vilket är viktigt för att få komplimenterande information om studieobjektet. Resultatet av studien visar att riskhanteringsaktörer har en naturlig ingång i den fysiska planeringen då den svarar på remissärenden och ger utlåtanden som går mellan Räddningstjänsten och kommunens planavdelning. Det ligger främst på de ansvariga för det skadeförebyggande arbetet att handlägga ärenden som rör den fysiska planeringen. Det har också visat sig, i enlighet med annan forskning att riskhanteringsaktörer kommer in i lite senare skeden av planerade projekt. I översiktsplaner får de ett mindre genomslag och inflytande som dock blir större ju närmare man kommer detaljplaner och bygglovsprocesser. Aktörernas upplevelse är att de har en given roll i samarbete med kommunens planering men att det finns utrymme för förbättringar. Vidare visar studien att det har skett förändringar över tid när det kommer till synen på risker och arbetet med att åtgärda/reducera dem. Kommunens översiktsplaner som vägledande dokument har genomgått stora förändringar under den undersökta tidsperioden och certifieringen av kommunen som Säker och trygg har också lett till att allmänheten ställer större krav på ansvariga för kommunens och medborgarnas säkerhet. Förändringarna beror främst på ny lagstiftning som rör området, en mer inkluderande planering med hållbarhetsperspektivet för ögonen samt den nya realiteten med framförallt klimat- och miljöförändringar i dagens samhälle.