Aggressiv skatteplanering - Internationell avdragsproblematik utifrån ett svenskt perspektiv

Sammanfattning: De grundläggande principerna inom det svenska beskattningssystemet påverkas negativt när en tillämpning av två länders skattebestämmelser ger upphov till kringgåendemöjligheter. Uppsatsen syftar till att med rättsdogmatisk metod utreda svensk hantering avseende gränsöverskridande förflyttning av beskattningsunderlag, med fokus på avdragsbestämmelser. Sverige har för att förhindra skattearbitrage infört ränteavdragsbegränsningar på koncerninterna lån när inte affärsmässighet kan påvisas. De negativa effekterna av reglerna träffar enbart fall där ett inblandat företag är etablerat utomlands. Det strider mot etableringsfriheten och riskerar att inte kunna rättfärdigas på grund av reglernas oförutsebara konsekvenser samt höga krav på affärsmässighet. Även koncernavdragsregler som kraftigt begränsar internationell förlustutjämning har införts. Bestämmelserna uppfyller inte de krav EUD ställde i Marks & Spencer och inskränker högst troligt etableringsfriheten. Det svenska systemet saknar specifika regler adresserade att motverka aggressiv skatteplanering med hybrider, vilket strider mot neutralitetsprincipen och riskerar att urholka skattebasen. Ett internationellt samarbete för att harmonisera rättsordningar kan förhindra att luckor skapas när skattesystem interagerar. EU och OECD uppmuntrar därför länder till införande av hybridreglering. EU har även infört undantag i dubbelbeskattningsdirektiv där fördelarna som föreskrivs ska nekas vid artificiella konstellationer. Problem med internationellt samarbete är dock svårigheten med att komma överens. Det är för tidigt att fastställa konsekvenserna av de nyinförda ränteavdragsbegränsningarna varför de bör lämnas oförändrade för en framtida utvärdering. Däremot fordras omarbetning av koncernavdragsreglerna för uppfyllande av gemenskapsrätten. Sverige bör även införa hybridreglering samt arbeta aktivt för att utveckla det internationella samarbetet.