Lokal utveckling av naturvård. En analys av kommuner och LONA-projekt

Sammanfattning: Lokala naturvårdssatsningen (LONA) är ett bidrag som Länsstyrelsen sedan 2004 kan bevilja kommuner som ansöker om naturvårdsarbete inom miljö- och friluftslivsmålen. Här testar jag hypotesen att kommuner som tidigt (2001) hade en kommunbiolog anställd, eller hade ett naturvårdsprogram, lyckas att utföra fler LONA-projekt än kommuner som inte hade dessa. Därtill undersöktes skillnader i LONA-projektens inriktningar. Arbetet utnyttjar data från ett examensarbete från 2002 där författarna även konstruerade naturvårdspoäng som mått på kommunernas naturvårdsarbete. Därav testar jag hypotesen om positivt samband mellan na-turvårdspoäng och antal utförda LONA-projekt. Data för 2001 om kommunbiolog, natur-vårdsprogram och naturvårdspoäng är hämtade ur det tidigare examensarbetets rådata, för övrig datainsamling användes Naturvårdsverkets LONA-register. Jag delade in varje kom-muns LONA-projekt i tre kategorier: 1) Projekt som ökar biologisk mångfald via naturvär-deshöjande åtgärder, 2) Projekt som utvecklar och bevarar friluftsliv, 3) Projekt som syftar till ut- och folkbildning. Jag finner att kommuner som hade en kommunbiolog 2001 har genom-fört 145% fler LONA-projekt än de som 2001 saknade kommunbiolog. De förra har även in-vesterat ungefär dubbelt så mycket pengar i projekten totalt, en anmärkningsvärd skillnad. Förekomst av naturvårdsprogram eller ej visade sig inte leda till någon skillnad mellan de två grupperna. Jag fann även ett positivt samband i korrelationsanalys mellan naturvårdspoäng och antal utförda LONA-projekt per kommun. Kommunernas inriktning och innehåll på pro-jekten skiljde sig: kommuner utan kommunbiolog 2001 hade en större andel av sina projekt riktade mot friluftsliv (ingen skillnad i de andra kategorierna ovan detekterades). Resultaten visar betydelsen av en kommunbiolog för att lokal naturvård ska stärkas, och att skillnader i kommuners tidiga prioriteringar gällande naturvård står sig under lång tid. För framtida stu-dier är det intressant att identifiera vad som bidragit till att outliers har lyckats särskilt bra, för att samma faktorer ska kunna appliceras i övriga kommuners naturvårdsarbete.