IFRS påverkan på goodwillredovisningen

Sammanfattning: Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen. Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwill Författare: Filiph Andersson och Marcus Hydén Utgivningsår: 201505 Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning   Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt. Att tillämpa planenliga avskrivningar leder därför till att redovisningens grad av rättvisandebild riskerar att ifrågasättas. 2005 lanserades IFRS regelverket (International Financial Reporting Standards) i Sverige och gällde då samtliga börsnoterade företag. Ett av huvudsyftena med införandet var att försöka öka graden av rättvisande bild gällande goodwillhanteringen. Detta skulle uppnås genom att företag istället för att tillämpa planenliga avskrivningar nu skulle genomföra årliga nedskrivningsprövningar av samtliga goodwilltillgångar. Målet med att tillämpa nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar var att till en högre grad redovisa goodwilltillgångars beräknade verkliga värden och på så sätt öka graden av rättvisande bild i företagens redovisning.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats sedan införandet av IFRS regelverket. Syftet är även att få kunskap rörande problematiken som införandet av detta regelverk medfört. Frågeställningen vi ställer oss i arbetet är: Hur har införandet av IFRS regelverket förändrat redovisningen av goodwill?   Metod: Vår empiriska undersökning innefattar tio företag noterade på OMX Stockholm Large cap som alla redovisar goodwill över perioden 2002-2013. Vår uppsats är en blandning mellan ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Vi har samlat in data från företagens årsredovisningar samtidigt som vi utarbetat tre antaganden utifrån fem befintliga teorier.  Datan vi samlat in används för att analysera och dra slutsatser gällande de antaganden vi arbetat fram. Teorierna som ligger till grund för antagandena är: Principal-agent teorin, Earning management teorin, Positiv redovisningsteori, Income smoothing och Big Bath.   Resultat: Våra empiriska resultat visar på att den procentuella nedskrivningskostnaden av goodwill rörande valda företag minskar kraftigt över undersökningsperioden. Vi ser även att andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar ökar över undersökningsperioden, detta är ett direkt resultat av den reducerade nedskrivningstakten. De största förändringarna ser vi runt åren då IFRS regelverket infördes. Dessa resultat styrks av teorierna Principal-agent teorin, Earning management teorin och Positiv redovisningsteori. Våra beräkningar finner inget stöd för teorierna gällande Income smoothing och Big Bath. Vårt resultat pekar på att företag, efter införandet av IFRS eventuellt tenderar till att använda det nya regelverket som ett verktyg för att minimera sina kostnadsposter gällande goodwill och på så sätt manipulera räkenskaperna. Motivet till detta är att företagsledningar vill presentera så bra resultat som möjligt. Detta har möjliggjorts i och med införandet av IFRS regelverket vars syfte var att öka graden av rättvisande bild genom att tillämpa beräknade verkliga värden. Då beräkningarna av det verkliga värdet till en hög grad bygger på subjektiva bedömningar ifrån företagsledningarna är vår slutsats att det nya regelverket missbrukas av företagsledningar i deras jakt på så stora vinster som möjligt. Med dessa resultat kan vi även ifrågasätta om införandet av IFRS haft den avsedda effekt gällande rättvisande bild som var tänkt eller om det snarare varit kontraproduktivt. Dessvärre kan vi inte med säkerhet dra några definitiva slutsatser då våra resultat och den utveckling vi ser eventuellt skulle kunna vara påverkade av andra faktorer som ligger utanför den här uppsatsens ramar.