Platsbaserat friluftsliv i skolan : En kvalitativ studie om lärare i idrott och hälsa och deras uppfattning om platsbaserat lärande

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter som finns för lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att bedriva friluftsliv i skolans närmiljö utifrån deras uppfattning om platsens pedagogiska potential. Studiens frågeställningar är Vilka uppfattningar har lärare i idrott och hälsa på gymnasiet om platsens betydelse för undervisning i friluftsliv? Hur bedriver lärare i idrott och hälsa på gymnasiet friluftsliv i skolans närmiljö? På vilket sätt anser lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att platsen kan vara en möjlighet eller en begränsning för undervisning i friluftsliv? Metod Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse av respondenternas uppfattningar. Bekvämlighetsurval gav ett underlag på sex legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsa som deltog i undersökningen. Intervjuerna genomfördes via möte, facetime och telefon och spelades in med smartphone. Data transkriberades, tematiserades och kodades inför analysen. För att förstå lärarnas agerande används Bourdieus handlingsteori som förklaringsmodell. Resultat De gymnasielärare i idrott och hälsa som deltagit i studien använder inte platsbaserad undervisning som pedagogiskt verktyg i friluftslivsundervisningen. Platsen används främst som arena för fysiska aktiviteter. I skolans närmiljö övas friluftstekniker blandat med teoriundervisning som förberedelse inför friluftsdagar. Lärmiljön ska upplevas som autentisk för att efterlikna exklusivt friluftsliv. Vid val av plats anges praktiska aspekter som schemalagd tid, avstånd och resurser som begränsande faktorer. Slutsats Vår slutsats är att platsbaserad undervisning i skolans närmiljö varken är en doxa eller praktik i fältet friluftsliv. I lärarnas habitus saknas erfarenhet av platsbaserat friluftsliv vilket begränsar deras synsätt på platsens pedagogiska lärpotential. Brist på erfarenhet av platsbaserad undervisning i kombination med praktiska hinder begränsar lärarnas synsätt på platsens pedagogiska lärpotential. För att minska gapet mellan forskning och praktik kan lärarutbildningen och kompetensutveckling vara en väg till ökad kunskap i platsbaserad pedagogik.