Hantering av processvatten relaterat till certifierat avloppsslam

Sammanfattning: Syftet med denna rapport är att granska och utvärdera den praxis som finns idag i fråga om hur kommuner hanterar anslutning av industrier och verksamheter till det kommunala, REVAQ-certifierade reningsverket. Anledningen till detta är att det slam som uppstår vid rening av avloppsvatten har ett högt innehåll av närsalter. Detta innebär att slammet kan nytt-jas som gödningsmedel, förutsatt att det inte innehåller för höga halter av ämnen som är oöns-kade i livsmedelsproduktionen. Granskningen av praxis kommer att baseras på de befintliga policys och dokument som är framtagna av olika svenska kommuner. Åtta dokument från olika kommuner granskas och utvärderas. Den aktuella teorin och forskningen på området framhåller att det finns många positiva egen-skaper hos slammet och att man måste arbeta med att få ner halterna av oönskade ämnen i det. Dessutom så finns det både svensk lagstiftning och EU lagstiftning som berör slamfrågan. Denna lagstiftning inkluderar bland annat miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster (LAV) på nationell nivå, samt vattendirektivet och REACH på EU-nivå. När det kommer till den nationella lagstiftningen finns det en väsentlig skillnad mellan miljöbalken och LAV för den förstnämnda riktar sig till verksamhetsutövare medan den sistnämnda reglerar förhållan-det mellan huvudmannen och fastighetsägaren. När det gäller den aktuella lagstiftningen kan man baserat på avfallsförordningen föra en argumentation om huruvida slammet ska betraktas som ett avfall eller en biprodukt. Kärnan i denna argumentation blir vad som kan betraktas som ”normal industriell praxis”. När de olika dokumenten från olika kommuner som inkluderats i denna rapport granskats och utvärderats framkom många likheter mellan dem, men också vissa skillnader. De granskade dokumenten var baserade på antingen P95 från Svenskt Vatten eller agerade som ett förtydli-gande av de allmänna bestämmelser för nyttjande av vatten- och avloppsanläggning (ABVA) som finns. I granskningen finns dokument som både baseras på P95 och förtydligar de ABVA som finns i den aktuella kommunen. Dessutom var det vanligt att man inkluderade en beskriv-ning av de processer som finns på reningsverket samt kortfattade beskrivningar av den lag-stiftning som man fann vara relevant. Vilken lagstiftning som inkluderades kunde variera lite, men lagen om allmänna vattentjänster och miljöbalken var återkommande inslag i alla doku-ment som granskats i denna rapport. VA SYD var ett stort undantag i granskningen, för man använder sig enbart av ABVA för att vägleda industrier och verksamheter, utan något kom-pletterande dokument. De slutsatser som drogs efter arbetet med denna rapport är att det är viktigt att man poängte-rar att slammet har många positiva egenskaper om man ska skriva ett dokument av samma typ som granskats i denna rapport. Som bas för ett sådant dokument kan man med fördel använda P95 från Svenskt Vatten och ABVA. Vad som också är genomgående i de dokument som granskats är en tabell med de gräns- och riktvärden man har. Detta gör det tydligt för verk-samhetsutövare att se vilka krav som ställs på deras utgående vatten. Avslutningsvis är det viktigt med ett samarbete över förvaltningsgränserna inom en kommun för att ta tillvara på all den kompetens som finns, både ur ett miljömässigt och ett tekniskt perspektiv.