Småskolelärarinnor : Kvinnobild och kvinnoideal vid Värmlands läns landstings småskoleseminarium åren 1873–1933

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar om kvinnan, kvinnlighet och kvinnligt lärarskap som på olika sätt uttrycks och reproduceras vid Värmlands läns landstings småskoleseminarium under perioden 1873 till 1933. Detta sker genom en kvalitativ analys av den sammanfattande historik som K.G. Jonsson skrev i samband med seminariets nedläggning, samt protokoll och motioner författade av Värmlands läns landsting och tidningsartiklar från Nya Wermlands tidningen. Med hjälp av stereotypen som analysverktyg har ett antal teman valts ut som sedan analyserats med en genusteoretisk utgångspunkt.  Resultatet visar att kvinnobilden under hela undersökningsperioden stämmer väl in på det religiös-nationella kvinnoideal som av Ingela Schånberg beskrivs som mycket utbrett under tiden och som utmärks av kristen luthersk moral, moderlighet och en vilja att bidra till samhället. Utöver detta framkommer också att det särskilt under seminariets tidiga år finns en tydlig uppfattning om könens särart, där moderskapet och hemmet lyfts fram som kvinnans viktigaste uppgifter, vilket gör kvinnan som bättre lämpad att undervisa små barn.   Bland de mer intressanta resultaten finns en tendens att beskriva lärarinneyrket som en kamp och att medan historikens författare lyfter fram arbetsmoralen och kampen i det slitiga lärarinneyrket, fokuserar de kvinnliga seminaristerna själva i högre grad på sitt rika fritidsliv.