Att mäta kvaliteter - Om önskan att mäta världen

Sammanfattning: Syfte: Syftet med mitt arbete är att söka de idémässiga tanketraditionerna bakom människan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mäta världen. Människans önskan att mäta mänskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frågor genom arbetet är: 1. Varifrån kommer önskan och hur uppstod behovet av att mäta världen? I denna fråga finns också delfrågorna vilka är det som drivit på denna önskan och hur framväxandet av en apparat för att mäta världen skedde? 2. Hur har kvantitativa metoder kommit att användas för att ge kvalitativa svar? 3. Vilka gemensamma nämnare för strävanden att mäta kvantitativt finns oberoende av tidsperiod? 4. Hur har kvantitativa mätningar bidragit till att skapa sociala konstruktioner? 5. Hur kommer detta till uttryck i dagens mätningar i svenska och internationella skolmätningar? Teori: Jag har ett sociokulturellt perspektiv som ansats i mitt skrivande, att den tidsperiod vi lever i formar oss i vår vetenskapssyn såväl som i vår pedagogiska grundsyn. Jag har i mitt sökande efter svar på ovanstående frågor försökt sätta frågan in i den kontext som fanns vid den tid jag undersöker. Varje tidsperiod har uppsättningar av sociala konstruktioner som ofta är osynliggjorda för de som lever där, men kan lättare ses i ett retroperspektiv. Jag vill försöka förstå några av de tanketraditioner som finns vid en viss tid och bakom en viss idé. Jag är medveten om att det inte bara finns en förhärskande och rådande tanketradition per tidsålder, vi kan alla fastna i olika tankemönster och ställningstaganden, detta gällande oss själva även idag, och detta försöker jag också vara öppen med i mitt skrivande. Metod: Arbetet är en historisk litteraturstudie där jag läst om olika epoker där olika typer av mätningar har varit framträdande. Jag har valt ut tider och företeelser där det varit framträdande hur man tagit fram metoder och skapat en speciell apparat för att kunna beräkna, mäta eller via kategoriseringer ta kontroll över vissa företeelser man önskat kunna hantera och förstå. Det är en kvalitativ studie byggd på hermeneutisk grund då mina antaganden bygger på den förståelse jag från början haft och som växt fram och förändrats under studiens gång. Min teori är att varje gång när man tar sig an ett ämne gör man det på olika nivåer, första gångerna på mera ytliga nivåer, först vid fortsatta studier i samma ämne kan man lyckas i ambitionen att tränga ner på djupare nivåer. Den hermeneutiska spiralen har fungerat för mig och förståelsen för ämnet har ökat vid varje ny bok jag öppnat, då den gett mig nya aspekter av ämnet. Jag har använt en sociokulturell ansats i mitt skrivande (Säljö 2000), då jag menar att den tid vi lever i påverkar oss och starkt bidrar till de försanthållande som vi har. Resultat: Tron på metoden att med siffror beskriva olika saker härstammar till stor del från den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Vidare var merkantilismen under 1700-talet också ett exempel på hur man försökte upprätta kostnadsvärden på olika kategorier av människor. Man ställde upp tabeller och upprättade statistik i försöket att få en samlad bild på värdet av rikets tillgångar. Jakten på intelligensen under 1800- och 1900-talet var motiverad av ett liknande behov, hur man skulle kunna lära känna hemligheten bakom det mänskliga intellektet för att förädla fram de bästa människorna. I grunden samma strävan som att via diagnoser kategorisera det avvikande. Strävan efter att effektivisera dagens skola är stark, vilket resulterar i ett ständigt mätande av skolan och eleverna. Landets samtliga grundskolor får finna sig i att årligen vara rangordnade i olika tabeller som säger sig visa var den enskilda skolan placerar sig i kampen om den bästa och mest effektiva skolan. Den mätbara skolan har blivit både en nationell och en internationell företeelse, den tycks ha kommit för att stanna. Det som kan mätas och förklaras med hjälp av siffror kan ibland uppfattas som en sanning och får en hög status, och kan locka oss att skapa sociala konstruktioner för att greppa världen i all dess svårbegriplighet. Exempelvis kan de elever som hamnar utanför normalkurvans definition på normalitet bli till kategorier som vi namnger som diagnoser, en företeelse som blivit allt vanligare för elever som visar ett avvikande beteende inom skolan. Att få förståelse för dessa och liknande fenomen samt den kontext vari dessa idéer växer fram, kan få oss att frigöra vår tanke från liknande preferenser då vi planerar och genomför vår verksamhet i skolan. Mänskliga egenskaper på individnivå kan aldrig bli annat än kvaliteter, och att översätta kvalitativa omdömen till mätbara kvantiteter i syfte att upprätta statistik på sådana mänskliga kvaliteter måste användas med försiktighet och klokhet. På samma sätt menar jag att olika skolmätningar som avser att mäta kvaliteten i skolan inte enbart kan bli siffror som står för sig själva, de måste kompletteras med kvalitativa beskrivande texter eller annat beskrivande material. Ändå upprättas det statistik för att beskriva olika skolors kvaliteter som ger ett sken av att de berättar kvalitativa pedagogiska sanningar. Då har kvalitet blivit kvantitet, en kvantitet som påstår sig beskriva kvalitet. Kan man bli medveten om denna fundamentala skillnad, kan man lära sig att använda och förstå kvantitativa data i sitt sammanhang, och också att använda dem på ett klokt sätt. Kan man lära sig att förstå denna skillnad, har man kommit en bit på vägen att förstå sig själv, för den som vill bli en god pedagog för andra måste först kunna förstå sig själv.