Drönarteknik vid järnvägsunderhåll

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Produktutveckling

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete har varit att analysera potentialen och konsekvenserna av att använda drönarteknik för järnvägsunderhåll i Sverige. Arbetet har genomförts i samarbete med företaget Nordic Infracenter, som ett underprojekt till projektet Framtidens Järnväg. Metoden för arbetet har baserats på olika litteraturstudier och intervjuer med experter inom drönaroch järnvägsbranschen. Arbetet har begränsat sig till att främst analysera implementationen av drönarteknik för växelvärmare, kontaktledning och järnvägsbana. Resultatet visar på att drönartekniken lämpar sig väl för vissa delar av järnvägens besiktningsverksamhet. Generellt lämpar sig tekniken bäst när besiktningar eller överskådningar ska göras inom svårtillgängliga platser. Den kan dock vara begränsad efter hur lång järnvägssträcka som ska undersökas. För växelvärmare lämpar sig drönartekniken bra när dess funktion ska kontrolleras. För kontaktledning är tillämpbarheten inte lika tydlig, då den beror på drönarens flyghastighet, krav på detaljbilder på komponenter, samt drönarens kamerautrustning. För besiktning av bana beror tillämpbarheten främst på vilka typer av AI-program som används för att analysera bilderna tagna av drönaren. Ett AI-program som snabbt och lätt kan upptäcka fel skulle implicit höja drönarens tillämpbarhet. Begränsningar i att implementera drönarteknik för järnvägsunderhåll i Sverige tycks bero på faktorerna; kontraktsutformning mellan järnvägsaktörer, regelverk samt Trafikverket som organisation och deras förmåga att implementera ny teknik. Då tekniken ännu inte prövats skarpt i Sverige, har teknikens konsekvenser varit svåranalyserade. Resultatet visar dock på att tekniken kan medföra tids-och kostnadsbesparingar. Dessutom tros den även kunna medföra till en säkrare och mer bekväm arbetsmiljö.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)