Jagets plats i barnavårdsutredningar : En kvalitativ vinjettstudie kring socialarbetarens tillämpning av subjektiv kunskap

Sammanfattning: Det sociala arbetet med barn och unga är komplext. Rådande kunskap beskriver framförallt om de mest omfattande insatserna; omhändertaganden och placeringar av barn. Medan vi funnit mindre forskning kring vilka faktorer som har verkan i bedömningar och beslut om insatser. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av socialarbetarens användning av jaget i barnavårdsutredningar samt bidra till en ökad förståelse för hur subjektiv kunskap verkar i bedömnings- och beslutsprocesser. Författarna har för detta ändamål använt sig utav en kvalitativ vinjett med kompletterande semistrukturerad intervju. Utifrån empirin har författarna tolkat de sju intervjupersoners utsagor i relation till Webers teori om idealbyråkrati, Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer, Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater samt Lundquist teori om autonomi. I resultatet framkom att socialarbetaren har stor handlingsfrihet i sitt arbete med barn och unga samt att de i hög utsträckning använder sig av intuition och tidigare erfarenheter. Hur socialarbetaren är som person har stor betydelse för hur denne väljer att nyttja det handlingsutrymme som ges. Resultatet visar även att socialarbetare med längre erfarenhet i högre grad än socialarbetare med kort erfarenhet förlitar sig på subjektiv kunskap i sitt arbete. Vår uppfattning är att jaget är ett viktigt verktyg i arbetet med barn och unga, och att det svarar mot den komplexitet som finns inbyggd i arbetet. Dock bör vikten av reflektion kring denna kunskapsanvändning understrykas.