Göteborg 1870 – 1899, kriminalitet i industrialiseringens spår. En studie av brottsligheten stöldbrott och dess påföljder

Detta är en Kandidat-uppsats från

Författare: Per-olof Mannestedt; [2022-03-11]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Min målsättning med uppsatsen att klarlägga en del lösa trådar gällande brottsligheten i Göteborg och för att genomföra det har jag ställt upp fyra frågor som jag besvarar i denna uppsats. Svaren på frågorna i korthet: Brottsligheten i Göteborg följer Sverige som helhet nivåerna är dock något högre. Kurvans utseende har samma utseende vad gäller konjunkturer både i Göteborg och annorstädes. Totalt var det 1584 män och 282 kvinnor som dömdes till påföljden ”förlust av medborgerligt förtroende” Kvinnornas andel av grövre brott var ca 15% men en del år sticker ut. Det var inte så många som erhöll ”förlust av medborgerligt förtroende” för alltid och fick epitetet vanfrejdad, närmare bestämt 22 under periodens 28 år, 18 män och 4 kvinnor. Det faktum att det bara var män som stal eller genomförde ekonomiska brott som renderade dem vanfrejd för alltid och att de fyra kvinnorna blev vanfrejdade för att de tog sin nästa av daga. När man läser sammanställningarna av grövre brott och ser att kvinnornas andel var så pass liten, kan man studera saköreslängderna för att finna att kvinnorna måste ha varit mycket smartare än männen. Kvinnorna är i majoritet när det gäller snatteribrotten och dessa brott hade mycket lägre straff. Dessutom då snatteribrotten hade böter nästan genomgående som straff, det blev dock ett mindre kännbart straff då de flesta bötesstraffen omvandlades till korta fängelsesejourer utan att den extra påföljden ”förlust av medborgerligt förtroende” utmättes. Till slut hur gick det för tjuven Ernst Julius, han kan ha varit en av de som polismästare Elliot och hans detektiver med stadens rika affärsmäns hjälp förpassade till Amerika, sista anteckningen i kyrkoboken i kolumnen utflyttad lyder ”Amerika 4/5 1897”. En skröna i Elliots memoarer eller finns det en gnutta sanning, vi får hoppas på det senare.51 Hulda Charlotta gifte sig i april 1913 med en brädgårdsarbetare och levde sedan ett långt liv i Mölndal, när maken avlidit flyttade hon tillbaka till sina barndomstrakter i Majorna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)