Analys av Region Skånes basutbildningsprocess för chefer

Sammanfattning: År 2014 startade Region Skåne en basutbildning för alla chefer inom organisationen i Region Skåne. Basutbildningen infördes med anledning av att säkerställa att alla chefer befattade en gemensam grund att utgå ifrån inför kommande ämnesspecifika arbetsuppgifter. Under årens lopp har få utvärderingar utförts vilket har resulterat i att basutbildningens effektivitet i nuläget är av okänd karaktär. • Hur bör en optimal basutbildning konstrueras? • Hur effektiv är basutbildningen i jämförelse med vad som anses optimalt? • Har basutbildningen några effekter, nås det uppsatta intressentmålen? • Kan basutbildningsprocessen förändras för att effektivare påverka Region Skånes verksamhet? Syftet är att utvärdera den inre och yttre effektiviteten i basutbildningen samt urskilja var skillnader uppkommer utifrån vad som anses vara optimalt. Detta examensarbete kommer nyttja sekundärdata, i form av litteraturstudie, samt primärdata, i form av enkäter, intervjuer samt observationer under basutbildningens genomförande. Litteraturstudien kommer utföras genom studier riktat främst mot vetenskapliga artiklar samt böcker. Inom det studerade området kommer tre ord ligga till grund för litteratursökningen; utbildning, process och mätning. Då relevant teori söks kommer den booleska operatorn AND användas. Intervjuer kommer användas för informationsinsamling hos föreläsare och föregående deltagare medan enkäter kommer användas för insamling av data hos de nuvarande deltagarna. Under basutbildningen kommer observationer ske i rollen som fullständig observatör. Ett observerat problem i en utbildning är grundinställningen till vad den förväntas skapa för värde. Ur ett processperspektiv verkar grundkraven för vad en utbildning ska ge vara lågt ställda, om inte obefintliga. Ställs deltagare, som deltog i basutbildningen sex månader bak i tiden, frågan vad basutbildningen gav ges få svar på faktiska genomförda förändringar. Basutbildningen anses samtidigt vara en ”bra utbildning” vilket tyder på att vad som anses ”bra” inte beror på graden av förändring som skett hos deltagaren. Frågan bör således ställas om det som värderas mäts eller det som mäts värderas? En utbildning kan exempelvis värderas utifrån: • Att innehållet i utbildningen var bra, att föreläsare och personal var trevliga, kompetenta och pedagogiska. • Att deltagaren lärde sig mycket, fick kunskap och förståelse för ämnet. • Att förändrat beteende skapats som genererar positiva effekter. Vad som noterats är att deltagare generellt bedömer en utbildning efter första och andra punkten vilket kan kopplas till reaktion och lärande. Frågan som bör ställas är om detta är en relevant definition över vad som anses vara en bra utbildning? Kunden är nöjd men enbart lärande har inte skapat någon form av värde i detta stadie. I litteratursökning gjordes noteringen att forskning kring mätning av en utbildning i majoritet tillägnas lärande. Markant mindre resurser har tillägnats mätning av beteendeförändringar och effekter av en utbildning. Utifrån värdeorden utbildning, mätning och process har följande definition över en utbildningsprocess definierats: En aktivitet som utifrån uppnådd kunskap genererar ett förändrat beteende som kan kopplas till en eftersträvad effekt. Enligt denna definition bör basutbildningen sträva efter en breddning. Vad som kan fastslås idag är att ansvariga i basutbildningen anser lärandefasen som viktig, vilket också är korrekt. Lärandefasen är något som anses utföras effektivt i många aspekter och det är tydligt att deltagarna är nöjda med lärandet som förmedlas. Eftersom denna fas uppfylls väl är således nästa steg i basutbildningens utveckling att expandera synen på en utbildningsprocess inkluderande deltagaren både före och efter föreläsningen. Inför basutbildningen är det av relevans att samla in deltagaråsikter i form av behov, önskemål och förväntningar till basutbildningen. För att motivera en deltagare är det viktigt att inte endast beakta den fakta som anses vara viktig utan också vad som är önskvärt, en deltagare måste känna sig inkluderad. För att bibehålla effektivitet i en utbildning är graden av engagemang av relevans. Vad som observerats skapa utstickande bra engagemang under föreläsningar är: • Kundanpassad föreläsning som inriktas mot ett tydligt deltagarbehov. • Innehåll av chefsrelaterade verktyg. • Innehåll av verksamhetsförankrade metodiker/processer. • Inslag av erfarenhetsutbyte mellan chefer. Inslagen av dessa parametrar har även noterats vara skäl för de beteendeförändringar som deltagare genomfört kopplat till basutbildningens innehåll. För att uppfylla definitionen på en utbildningsprocess måste basutbildningen inkludera uppföljning, efter föreläsning, av den kunskap som förmedlats. Utifrån empirin överförs endast en bråkdel av lärandet till en beteendeförändring. Genom att: • Ställa krav på förberedelser genom uppställda behov och målsättning. • Inkludera deltagarens chef och dennes krav på vad basutbildningen ska ge. • Införa hemuppgifter. • Uppföljning av hemuppgifter. • Införa mätning av beteendeförändring. kommer bättre förutsättning ges till en beteendeförändring.