Värdering av kundavtal, varumärke och andra immateriella tillgångar i samband med förvärv enligt IFRS 3 och IAS 38 - Hur tillämpas dessa regler i praktiken?

Sammanfattning: Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att öka Problem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS. Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar. Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv. Det innebär att den inte ska beröra andra immateriella tillgångar, dvs. sådana tillgångar som uppkommer genom ett separat förvärv eller genom internt upparbetning. Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvantitativ forskningsmetod. För att följa tillämpningen av de nya standarderna undersöktes samtliga koncernredovisningar från börsnoterade företag och år 2008. Resultat av undersökning jämfördes med en studie av Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson som publicerades i Balans nr.8-9/2006. Resultat och slutsatser: År 2008 ser man inga större förbättringar gällande redovisning av immateriella tillgångar i samband med förvärv. Detta leder till slutsatser att företagen inte har lyckats att implementera IFRS 3 fullt ut. Det kan fortfarande vara svårt för investerarna att göra nödvändiga analyser och jämförelser mellan bolagen. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att kartlägga om användare av finansiella rapporter har fått uppleva ökad transparens av årsrapporter efter införandet av IFRS 3 samt om den identifiering och de upplysningar som finns i årsrapporter verkligen ökar deras användbarhet.