Traumamedvetenhet – ett skyddsnät : en litteraturöversikt om hur organisationer kan förebygga traumarelaterade symtom inom social barnavård.

Sammanfattning: I den här litteraturöversikten är syftet att undersöka hur organisationer inom sociala barnavård arbetar för att identifiera, hantera och förebygga sekundär traumatisk stress bland sina medarbetare. Sekundär traumatisk stress är ett begrepp som i denna studie ingår i begreppet traumarelaterade symtom, och som kan användas när personer i sin yrkesroll utsätts för upprepande exponering för sina klienters trauman. Andra närliggande begrepp som ofta diskuteras i samband med traumarelaterat arbete är sekundär traumatisering, PTSD och utbrändhet. Litteraturöversikten utgår från två frågeställningar, 1) Hur kan organisationer inom social barnavård utveckla traumamedvetenhet? 2) Vilka insatser kan finnas för att förebygga traumarelaterade symtom inom organisationer i socialt arbete?  Översikten är en systematisk litteraturöversikt där artiklarna har blivit kvalitetsgranskade. Sökningen har bestått av sökorden "secondary traumatic stress OR compassion fatigue OR vicarious trauma OR burnout OR indirect trauma AND child welfare AND "organization" och sökningen har gjorts utifrån fyra olika databaser. Utifrån valda inkluderings- och exkluderingskriterier mellan årtalen 2019–2023 fann vi tio forskningsartiklar. De tio granskade artiklarna består av fem kvantitativa studier, två multimetodstudier och tre litteraturöversikter. Därefter gjordes en tematisk innehållsanalys där det identifierades två huvudteman, individuella och organisatoriska, som består av sex underteman. De individuella faktorerna sammanfattas av eget välmående samt anknytning och egen traumahistorik och de organisatoriska faktorerna sammanfattas av traumamedvetenhet inom organisationen, handledning och utbildning, arbetsbelastning och organisationskultur samt stanna på arbetsplatsen. Sedan analyseras resultatet utifrån den teoretiska utgångspunkten copingstrategier och traumarelaterade begrepp. Förståelse för de individuella faktorerna visade sig kunna vara behövliga för att organisationen ska fungera samt för att organisationer i slutändan ska kunna minimera de traumarelaterade symtomen hos de anställda.  Studiens slutsats kan visa på att de organisatoriska och individuella faktorerna kan samspela med varandra. Det innebär ett behov av organisatoriska resurser som kan skapa ett skyddsnät i kombination med upparbetade individuella strategier som sedan kan förebygga risken att drabbas av traumarelaterade symtom.