Lantmäterimyndighetens yttranden under samråd och granskningstiden samt kommunernas ställningstagande

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik

Sammanfattning: Detaljplaner används av kommuner som ett sätt att reglera användningen av mark- och vattenområden. Plankartan som hör till detaljplanen är det juridiska dokumentet där kommunen använder sig av planbestämmelser vid utformningen av planområdet. Till plankartan följer det en planbeskrivning som anger syftet och redovisar hur planen ska genomföras och vilka konsekvenser den har på sakägare, miljön och andra som kan komma att beröras av detaljplanen. Vid bristfälliga planbestämmelser och planbeskrivningar kan konsekvenserna för de drabbade medföra kostsamma och utdragna processer. Enligt tidigare studier innehöll 17 % av antagna detaljplaner olämpliga planbestämmelser. Enligt tidigare bestämmelser så var kommunen inte tvungen att samråda med lantmäterimyndigheten vid alla planförfaranden. Lantmäterimyndighetens roll var under samrådet att verka för att planbestämmelser som kunde påverka det fastighetsrättsliga genomförandet var utformade på ett ändamålsenligt sätt. Lantmäterimyndighetens roll ändrades dock i samband med den lagändring som trädde i kraft 1 januari 2015. Regeringen ville effektivisera plangenomförande och detta ledde till att lantmäterimyndigheten fick en tydligare och utökad roll i planprocessen. Denna studie har som syfte att undersöka hur kommunernas ställningstagande till yttranden från lantmäterimyndigheten i samband med samråd och granskningstiden ser ut. Resultatet efter samråd visar att 12 % av detaljplanerna innehöll brister som påtalats av lantmäterimyndigheten men som kommunerna inte åtgärdat. Efter granskningstiden så gick procentandelen ner till 7 % av detaljplanerna. Vid granskning om det var någon skillnad i ställningstaganden mellan kommuner med kommunal lantmäterimyndighet och kommuner med statlig lantmäterimyndighet visade undersökningen att det inte förekom några större skillnader. Studien tyder på att kommunerna lyssnar på de synpunkter och råd lantmäterimyndigheten framför och följaktligen åtgärdar påtalade brister. Detta i sin tur leder förhoppningsvis till ett effektivare plangenomförande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)