Vad gör en speciallärare egentligen? : En kvalitativ intervjustudie om speciallärares uppdrag

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Pedagogik och didaktikLinköpings universitet/Utbildningsvetenskap; Linköpings universitet/Pedagogik och didaktikLinköpings universitet/Utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur speciallärares uppdrag ser ut i det dagliga arbetet och hur arbetet organiseras ute på skolorna. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. Urvalet är ett målinriktat bekvämlighetsurval bestående av tolv yrkesverksamma speciallärare med speciallärarexamen eller en magister i specialpedagogik. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, tematiserats och analyserats. Datamaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet blev fyra teman med tre eller fyra underteman. De teoretiska perspektiv som behandlas i examensarbetet är det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av vår studie är att speciallärares arbete till huvudsak består av undervisning. Undervisningen sker utifrån de åtgärdsprogram som finns och innebär ett kategoriskt perspektiv då undervisningen blir åtgärdande. Speciallärares arbete sker vanligtvis med enskilda elever eller med en mindre grupp elever utanför klassrummet. Speciallärarna anser att de har en stor frihet att styra över sitt arbete men att det upplevs som svårt att hinna med alla elever som de önskar. Tiden är ett hinder. Speciallärarna menar att de har för lite tid till att arbeta med de elever som behöver stöd men också att tid försvinner till annat som till exempel att närvara på möten, vara rastvakt och vikariera. Speciallärarna anser att de har ett stort stöd och förtroende från rektor då det gäller det specialpedagogiska arbetet. En möjlighet i arbetet men också ett hinder är kollegor. Kollegor är en möjlighet då samarbetet fungerar och det genomförs diskussioner om lärande och lärmiljöer. Samtalen kan bidra till ett relationellt perspektiv på elevers lärande. Samarbete kan dock vara ett hinder i arbetet då det inte råder en gemensam syn på lärande och elever. Speciallärarna hamnar i ett kategoriskt perspektiv då det behöver ordnas snabba lösningar för stunden. Ett ord som de flesta av våra informanter använder då de beskriver sitt arbete är flexibelt. Huvudresultatet av studien är att speciallärares arbete ser väldigt olika ut beroende på vilken skola de är verksamma på men att de alla i huvudsak arbetar med undervisning. Speciallärarna styr över sin tid själva men rektor, skolans elevhälsa och åtgärdsprogram påverkar också vad som blir deras arbetsuppgifter. Speciallärarnas arbete sker utifrån ett kategoriskt perspektiv men med en önskan om ett perspektiv som är mer relationellt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)