Breaking the Time Preference : A study of home delivery

Sammanfattning: Bakgrund. E-handel ökar ständigt, och med det även frakt av ehandelsvaror. Frakten som skrivs om i den här studien syftar till den frakt som sker mellan en återförsäljare och en slutkonsument. Denna är i texten kallad last-mile delivery. Denna är identifierad som mycket kostnadsbärande för återförsäljare och därför har ansträngningar gjorts för att ta reda på vad som driver konsumentpreferenser vid frakt av ehandelsvaror. För att bredda det här fältet och den nuvarande kunskapen inom område har den här studien introducerat tidspreferensteori som underlag och adderat betalningsfördröjning som attribut vid last-mile delivery för att se vilken effekt detta har på preferenser vid fraktval. Syfte. Syftet med den här studien är att ta reda på hur en fördröjd betalning kan påverka preferenserna för olika last-mile delivery-alternativ. Överlag syftar också studien till att bredda kunskapen inom området. Detta görs alltså med introduktionen av tidspreferensteori till området. Metod. Studien är en experimentstudie med en ansluten enkät. Enkäten gjordes i tre utföranden och skickades ut i tre distinkta experimentgrupper. Därefter testades datan med ett icke-parametriskt proportionstest för att se om det fanns någon signifikant mängd svar som stödjer att en fördröjd betalning påverkar konsumentens val av last-mile delivery-alternativ. Resultat. Resultaten av studien visar att det inte finns någon koppling mellan en fördröjd betalning och ändrade konsumentbeteenden i fraktpreferenser. Överlag så valdes fraktalternativet med lägst frakt. Detta är något som går igen i flera tidigare studier där man kommit fram till att fraktkostnad och leveranshastighet är de två mest betydelsefulla aspekterna av frakten. Det enda scenariot som visade någon förändring i preferens var då produkten vid köpet var en dyr sådan. Huruvida preferensskiftet går att tillskriva den fördröjda betalningen förblir oklart, men inte osannolikt. Slutsatser. Slutsatsen till studien blir att trots tidspreferens och fördröjd betalning användes i studien så gav de inget mervärde. Resultatet blev i linje med tidigare resultat. Att tidspreferensteorin inte höll för fraktpreferenserna kan haft att göra med studiedesignen. En framtida studie hade kunnat göra ett mer ingående arbete och fokusera ännu mer på tidspreferensen för att hitta nya resultat