Kvinnorepresentation efter kvinnlig rösträtt : En undersökning av Fredrika Bremerförbundets verksamhet rörande kvinnorepresentation i Örebro år 1935 - 1945

Sammanfattning: Denna studie undersöker Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets arbete för ökad kvinnlig representation mellan åren 1935 och 1945. Undersökningen syftar till att synliggöra hur kvinnorörelsens arbete fortsatte efter införandet av den allmänna rösträtten med ett fokus på arbetet för ökad kvinnlig representation. Undersökningen är en kvalitativ textanalys där tidningsartiklar samt Örebrokretsens mötesprotokoll, verksamhetsberättelser och korrespondens undersöks. Örebrokretsens arbete studeras således utifrån hur de själva och media beskriver deras verksamhet. Detta källmaterial används för att besvara följande frågeställningar: Vad ingick i Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets definition av kvinnlig representation? Hur arbetade Örebrokretsen för att främja kvinnlig representation? Vilka argument kan synliggöras i strategierna för ökad kvinnlig representation? Analysen av materialet visar att Fredrika Bremerförbundets Örebrokrets arbetar för kvinnlig representation på tre områden: inom politiken, på arbetsmarknaden samt i det samhälleliga medborgarskapet. I kretsens definition av kvinnlig representation ingår således dessa tre kategorier. Dessutom arbetar kretsen aktivt för att värna om de kvinnor som redan var representerade politiskt. För att främja representation inom dessa områden anordnar kretsen föredrag, kurser, diskussionsaftnar, delar ut broschyrer, sätter upp affischer samt överlämnar listor till nämndmannainstitutionen med förslag på kvinnliga representanter. Inom detta arbete har man kunnat synliggöra explicita användningar av rättviseargument, intresseargument och demokratiargument för ökad kvinnorepresentation med hjälp av en typologi utvecklad av statsvetaren Anne Phillips som analysverktyg. Diskussionen bekräftar till viss del att Örebrokretsen arbetat på ett liknande sätt med liknande argument som andra kvinnoföreningar för att öka den kvinnliga representationer. Vissa skillnader i både strategi och argument har dock kunnat synliggöras i relation till tidigare forskning om kvinnoföreningars arbete rörande kvinnorepresentation. Dessutom har man kunnat synliggöra att Örebrokretsens definition av ”kvinnlig representation” är relativt bred i förhållande till andra föreningar.