Politisk fragmentering på grund av Facebooks filtrering : En studie om hur Facebook rekommenderar innehåll beroende på politiska preferenser

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskapKarlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation; Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikationKarlstads universitet/Avdelningen

Sammanfattning: I denna uppsats studeras Facebooks roll i politisk representation genom att se till huruvida det skapas en så kallad filterbubbla på Facebooks “Gilla-sidor”-sida. “Gilla-sidor”-sidan ger en Facebook-användare rekommendationer till nya sidor att gilla vilket räknas ut efter information om användaren. Informationen kan härstamma från det användaren har delgett Facebook via personlig information eller sidor som användaren tidigare har gillat och interagerat med. Rekommendationerna kan även påverkas av vänner på Facebook samt genom att surfa på andra hemsidor. Dessa två påverkansfaktorer har dock lämnats utanför denna studie och fokus ligger således på de två förstnämnda faktorerna. Studien tar förutom teorin om filterbubblan upp teorier som cyberbalkanisering, echo chamber och selektiv exponering för att förklara hur information kan påverka och påverkas av människors val på internet. Studien diskuterar resultat i ljuset av de stora konsekvenser som information har på medborgare och samhället i stort. Experimentdelen i studien innefattar skapandet av olika personas, eller fiktiva användare, på Facebook. Genom statistik har en så högt representerad medelanvändare som möjligt återskapats. Dessa användare har sedan interagerat med politiska partier. Sedan studeras Facebooks “Gilla sidor”-sidan med en kvantitativ innehållsanalys för att se vad som studsar tillbaka på användaren utifrån den genomförda interaktionen. Centralt i denna undersökning är att förstå den globala debatt om Facebooks roll som politiskt avgörande i det amerikanska presidentvalet som skedde samtidigt som studien genomfördes. Vid studiens startpunkt var filterbubblan något som diskuterats inom forskarvärlden och bland insatta medie-intresserade. När presidentvalet var avgjort kulminerade diskussioner om Facebooks roll som desinformatör genom att falska nyheter spreds för att påverka väljare i olika riktningar. Det fick till följd att Facebooks VD Zuckerberg gick ut med att nya lösningar skulle implementeras för att stävja detta utan att specificera hur. Denna studie har kunnat se förändringar på “Gilla sidor”-sidan som kan få konsekvenser för den politiska debatten på Facebook. Dessa förändringar har däremot inte på något sätt kommunicerats ut av Facebook. Därför tar denna studie även upp problematiken i att studera sociala medier online och efterfrågar en större transparens och förståelse för hur Facebook agerar. Resultaten analyseras utifrån två undersökningstillfällen som visar att Facebook tidigare har lyft upp politiska sidor för användare i hög utsträckning men numera skapar en mer lokalt förankrad “Gilla sidor”-sida. Författarna drar slutsatser om att Facebook i det första undersökningstillfället tydligt politiserade en politiskt aktiv användare medans en icke-politisk person inte tog del av politiska sidor i lika hög utsträckning. Studien visar även att en filterbubbla skapats utifrån blockpolitiska preferenser där mer likgiltig politisk information presenterades för en persona utifrån politiska block. Slutstatser kan dras om att förändringen som studien presenterar kommer få konsekvenser för den roll som Facebook spelat som politiskt samlingsplats. Även om studien enbart fokuserar på en plats på nätverket kan de förändringar som pekas på i uppsatsen göra plattformen till mindre politiskt engagerande hos användare och således få konsekvenser för politisk diskussion i Sverige och potentiellt världen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)