Lönsamhet för solceller och batterilager i mikroelnät med undantag för koncessionsplikt : Fallstudie av tre detaljplanelagda kvarter i stadsdelen Järva innefattande kontor och bostäder

Sammanfattning: EU-parlamentet och EU-rådet har antagit direktiv för att hålla den globala uppvärmningen lägre än 2 °C. Totala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20% i jämförelse med nivåerna 1990. Byggnader står för hälften av den globala elkonsumtionen vilket bidrar till att sektorn är den största användaren av energi. Det medför att den orsakar 17% av de CO2-utsläpp som är relaterade till energianvändning. Ökat energibehov förutspås dessutom i takt med att världens befolkning ökar liksom kraven på standard. År 2016 kom nära 62% av nettotillägget till den globala kraftgenereringskapaciteten från förnyelsebara energikällor. Fortsatt ökning ställer nya krav på hur kapaciteten från förnyelsebara energikällor ska hanteras. När solceller integreras lokalt till nätet förändras det tidigare passivt drivna systemet till ett aktivt system med kraftflöde i två riktningar och möjlighet till lokal styrning. Mikroelnät är ett lovande sätt att svara upp mot denna förändring genom att mildra elbehovet, minska koldioxidutsläppen och öka energi-effektiviteten. Syftet med detta arbete var att undersöka de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för lönsamhet beträffande ett mikroelnät förlagt till tre detaljplanelagda kvarter i området Järva i Solna. En förutsättning var att analysera fallet utifrån att undantag för koncessionsplikt skulle ges. Målet var att visa skillnader i lönsamhet för ett mikroelnät i förhållande till att inte ha ett mikroelnät och därmed bidra till att klarlägga förutsättningar för framtida investeringar. Hypotesen var att ett mikroelnät för ett kontors- och bostadsområde med gemensam anslutningspunkt, solelproduktion och batterilager är mer lönsamt än motsvarande område med separata fastigheter kopplade till nätet med separata anslutningspunkter. Analysen beträffande lönsamhet utgick från simuleringar av representativa fall för det undersökta området där indata för dessa simuleringar främst grundades på pågående projektering av området, litteraturstudier i form av rapporter hämtade från Science Direct och konsultation med referenspersoner verksamma inom bygg- och energibranschen. Mjukvaruprogrammet HOMER-energy valdes som simuleringsverktyg för denna analys utifrån programmets acceptans i branschen och förmåga att analysera betydelsefulla variabler i linje med arbetets syfte. Metoden för den juridiska analysen bestod i dels litteraturstudier av rapporter och juridiska dokument, dels konsultation med jurister på NCC som tolkat dessa rapporter och dokument. De rapporter som användes hade stöd av branschorganisationer eller bestod i utredningar utförda på uppdrag av stat eller statliga myndigheter. Resultatet av införandet av ett mikroelnät i det undersökta området visade sig framförallt minska kostnader relaterade till effekttoppar och fasta månadsavgifter. Dessa minskade kostnader medförde att investeringen i mikroelnätet var lönsam att genomföra. Vidare kunde konstateras att en större mängd solcellsgenererad el stannade kvar inom mikroelnätsområdet än vad fallet var för de enskilda fastigheterna. Även om denna mängd el inte var stor drogs slutsatsen att omständigheter där det genererade elöverskottet från enskilda fastigheter hade varit större kunde leda till ännu större lönsamhet för en investering i mikroelnät med solceller. En solcellinvestering i kombination med investeringen i ett mikroelnät var än mer lönsam utifrån en känslighetsanalys på 6% reell elprisökning i förhållande till 3% reell elprisökning. På liknande sätt konstaterades att batterilagrets lönsamhet var kopplad till elpris och genererat solelöverskott. Dock utgjorde bristen på solelöverskott i denna studie att batterilagret resulterade i att inte vara lönsamt. I kommande studier föreslås därför att undersökas vad utfallet beträffande batterilagers lönsamhet skulle vara under liknande förhållande men vid ett större solelöverskott. Vidare föreslås ytterligare studier av mikroelnäts lönsamhet utifrån andra typer av funktioner och storleksförhållande mellan funktioner för att dra slutsatser om lönsamhet utifrån olika kombinationer av eleffektbehov. Beträffande de juridiska aspekterna konstaterades att det fanns anledning att se över definitioner av begrepp som idag är oklara även för energimyndigheten och energimarknadsinspektionen. Speciellt definitioner av gränser som direkt styr lönsamheten för mikroelnät exempelvis beträffande energiskatt och stöd till solcellsinvesteringar behöver ses över och definieras. Definitionerna inbegriper inte förhållanden för mikroelnät av den typ som undersökts i denna studie. Studien har slutligen visat på fördelar med mikroelnät som inte kan komma samhället till godo på grund av rådande svensk lagstiftning beträffande koncessionsplikt. Därav finns anledning att se över lagstiftningen för att möjliggöra mikroelnäts utveckling på ett sätt att inrättandet är möjligt ifall fördelarna överväger kostnader och eventuella olägenheter.