Porträttör och beställare i porträttets fält : Alexander Roslin, Richard Avedon och skolfotografen i relation med beställarna

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Sektionen för humaniora (HUM)

Sammanfattning:

Uppsatsens syfte var att undersöka samspelet mellan porträttör och beställare i porträttets fält. Med hjälp av tre fallstudier med porträtt från tre olika tidsepoker har samspelet analyserats. De tre fallstudierna är Alexanders Roslins porträtt av Fredrik Sparre, Richard Avedons porträtt av Jacqueline och John F Kennedy och skolfotografens porträtt av eleven. Bourdieus sociologiska terminologi och betraktelsesätt har till viss del använts för att försöka förstå detta samspel. Man skulle kunna tro att ett porträtt skapas på ungefär samma vis varje gång men de olika porträttens historier i den här uppsatsen skiljer sig markant åt. Även om de olika

porträttörerna och de olika beställarna har haft olika syften med porträtten, och även om de olika fallstudierna är tagna från olika tidsepoker har gemensamma nämnare för alla tre studier framkommit. Det intressanta är att se att det finns bredvidaktörer som har stor betydelse för färdigställandet av porträtten. Porträttör och beställare verkar inte ensamma i fältet utan fler aktörer påverkar processen från idé till färdigt porträtt. Bredvidaktörer som utmärkte sig är i Roslins fall Greve de Cauylus, i Avedons fall Jacqueline Kennedy och i kolfotografens fall rektorn. Det är aktörer som är med i hela processen, från idé till färdigt porträtt. Porträttörens frihet i skapandeprocessen är i alla tre fall begränsad. Det visade sig snart att friheten var begränsad i alla tre fallstudier och av olika skäl. I Roslins fall var konkurrensen om uppdragen stenhård. Hans framgång med porträttet på Sparre berodde på hans förmåga att lyssna in och anpassa sig till betydelsefulla personer i porträttets fält. Avedon hade en stark längtan till att skapa porträtt med djupare innebörd, men kände att han inte lyckats med detta i porträttet på

Kennedys. Friheten begränsades av tidsbristen samt John F Kennedys motvilja att posera stillasittande. Skolfotografens frihet begränsas av strikta regler från företaget hur porträttet ska se ut och skolans snäva tidsram och normer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)