Längre stocklängder i svenskt skogsbruk : potential och förutsättningar

Sammanfattning: Globalt sett avverkas cirka två tredjedelar av allt virke helt maskinellt. Sett till avverkad volym sker 52 % av det maskinella avverkningarbetet enligt helstamsmetoden och 48 % enligt kortvirkesmetoden. Den senare har historiskt dominerat i Sverige, vilket gör att en stor kompetens och erfarenhet kring denna metod har utvecklats i det svenska skogsbruket. Utöver detta har dessutom hela den svenska försörjningskedjan, från skog till industri, anpassats till kortvirkesmetoden. Den röntgenteknik som på senare tid börjat användas i svensk sågverksindustri kan öka möjligheterna att ta tillvara timmerstockar på ett mer optimalt sätt. Något som i sin tur kan leda till att värdeutbytet för sågverken blir högre. Genom att aptera längre stocklängder än vad som generellt görs i Sverige idag, skulle den nya röntgentekniken ge större möjligheter att posta och längdjustera stockar baserat på dess inre kvalitéer. Ett sådant scenario kräver kunskap om vilka egenskaper den växande skogsresursen har och därmed också vilka förutsättningar som erbjuds att utvinna rakt och friskt virke i svenskt skogsbruk. Syftet med denna studie var att utifrån slutavverkningsskogars bestockning, grovlek och avsmalning undersöka vilken potential det finns i olika delar av Sverige att aptera timmerstockar av tall och gran som är längre än vad som görs i dagens skogsbruk. Som indata användes 11 års inventeringar utfört av Riksskogstaxeringen. Provträden var uppmätta med ett stort antal kvalitetsegenskaper, vilket möjliggjorde utsortering av träd med oönskade kvalitetsegenskaper. Utifrån detta analyserades och redovisades bland annat volymer, medellängder, längdfördelning och årlig avverkningsnivå i Sverige och på länsnivå. Ett teoretiskt medeltransportavstånd beräknades för att undersöka var i Sverige det finns störst förutsättningar att försörja ett sågverk som sågar långa stockar. Resultatet visade att det i Sverige finns stor potential att i slutavverkningsskog utvinna raka, friska och långa stockar. I hela Sverige var 75 % av virket skadefritt. Jämfört med dagens avverkningsnivå på 43,5 milj. m3sk sågtimmer visar den här studien att avverkningsnivån för minst 6 m långa stockar i hela Sverige skulle kunna vara 82,7–47,8 % (36,0–20,8 milj. m3sk) av dagens avverkningsnivå, beroende på toppkapdiameter. Förutsättningarna att upprätta ett sågverk som sågar skadefria stockar över 6 m var i denna studie på landsdelsnivå som högst i Svealand. På länsnivå var potentialen för klenare stockar som högst i Kronobergs län. För de allra grövsta stockarna var potentialen som högst i Östergötlands län. Resultaten i denna studie har gett en inblick i hur förutsättningarna för längre stockar i Sverige ser ut. Studien har visat att fortsatt forskning i området bör vara av intresse. Ett nästa steg kan vara att undersöka potentialen ur sågverksindustrins perspektiv. Kan sågverksindustrin tillgodogöra sig ett mervärde ur de längre stockarna?