Internrevision i förändring : Införandet av Svensk kod för bolagsstyrning

Sammanfattning: Enron, WorldCom och Skandia, mygel och båg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat väg för en ny syn på företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att återställa förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbättra styrningen av bolagen. För att uppnå trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivå ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsområde. Aktieägarna har till sin hjälp de externa revisorerna, verkställande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. När girighet och vinstmaximering står över all hänsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en väl fungerande bolagsstyrning. Vi vill därför belysa fenomenet internrevision, under dess nuvarande utveckling och uppsving på grund av nya krav från lagregler och rekommendationer. I denna uppsats studeras företagen Ericsson, Gambro, Haldex och Scribona utifrån deras årsredovisningar samt intervjuas representanter från Ericsson och Gambro. Vad har kraven i Svensk kod för bolagsstyrning betytt för svenska företag? Har arbetet med de interna kontrollerna och den interna revisionen förändrats sedan införandet av Svensk kod för bolagsstyrning? För de svenska företag vi har studerat har införandet av Svensk kod för bolagsstyrning betytt ökat fokus på den interna kontrollen och internrevisionen. Frågan om en eventuell internrevisionsfunktion har lyfts fram, och företaget och dess styrelse har tagit ställning till dess vara eller icke vara. Vi kan konstatera att arbetet med internrevision har förändrats mer än arbetet med den interna kontrollen.