Hur främjas skapandet av sociala nyttor i campus utemiljöer?

Sammanfattning: Behovet av att skapa hållbara och flexibla byggnader har vuxit under de senaste åren, inte minst för att möta högt uppsatta klimatmål. Utrymmena mellan byggnaderna, med andra ord utemiljöer, har regelbundet prioriterats sekundärt och anpassats i stor utsträckning efter det bebyggda behovet. Utemiljöer i urban kontext innehåller ofta mer eller mindre kollektiva varor, som är icke-exkluderbara och ingen rivalitet råder kring. För att tillgodose värdefulla utemiljöer stöter fastighetsbolag på stora utmaningar, då investeringar sällan kan kopplas till en direkt ekonomisk avkastning, då det inte tas betalt för användandet av utemiljön och de kollektiva varorna. Att välutformade utemiljöer är av stor betydelse är otvivelaktigt. Utemiljöer innehåller allt från offentliga platser, parkområden, torg och mötesplatser till möjligheter för transport, vilka kan innehålla olika sociala och ekologiska nyttor. En välplanerad utemiljö kan bidra till att minska stress och mental ohälsa, öka fysisk aktivitet och stärka sociala nätverk. Det kan även stärka fastigheternas ekonomiska värde och attraktionskraft. Gröna miljöer har inte minst en påvisad positiv effekt för högskolestudenter och det finns studier på att ett universitets campusmiljö rankas som den viktigaste faktorn till val av universitet. Då det statligt ägda fastighetsbolaget Akademiska Hus utvecklar majoriteten av de svenska campusen så riktas fokuset i examensarbetet på deras verksamhet, utemiljöer vid högskolor och universitet generellt samt specifikt på campus LTH Lund där Lunds universitet bedriver utbildning och forskning. Syftet med examensarbetet är att granska hur fastighetsbolagets finansieringsmodeller och arbetsprocess möjliggör skapandet av sociala värden och nyttor i utemiljöer. Vidare är syftet att klarlägga potentiella förändringar som hade främjat skapandet sociala nyttor i utemiljön. Även fast undersökningen görs på ett specifikt fastighetsbolag så syftar examensarbetet till att erhålla generella slutsatser och lärdomar som kan appliceras på andra bolag och i andra sammanhang. Även studenternas behov och åsikter om campus samlades in och sattes i relation till hur Akademiska Hus arbetar. En kvalitativ metod har använts och data och vetenskaplig grund har tagits fram med hjälp av en litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie och intervjustudie. Av resultatet att döma har medarbetare på Akademiska Hus och studenter relativt liknande visioner för campus LTH i Lund. I dagsläget anges många funktioner och nyttor i campusets utemiljöer saknas och fastighetsbolagets finansieringsmodeller och arbetsprocess antas båda två ligga till grund för att campuset främst uppfyller basbehovet om att vara en trygg plats, utöver uppskattning för de stora grönområdena. Överlag har fastighetsbolaget campusmålbilder och strategier som inkluderar att skapa fler sociala och ekologiska värden i utemiljöerna. Däremot har ett glapp observerats för att målen ska bli realiserade, då bristande och alltför många finansieringsmodeller används och ett systematiskt arbete mot målen saknas i praktiken. De nödvändiga förändringarna som behövs för att tillgodose sociala nyttor i utemiljöer kan sammanfattas till att utemiljöprojekt bör finansieras av en specifik utemiljöbudget som är skild från budgeten för byggprojekt. Medarbetare eller konsulter med fokus på utemiljö bör medverka från tidigare skeden i projekt. Vidare behöver studenters åsikter samlas in mer systematiskt och varje campus bör ha en masterplan som tydligare inkluderar målen i utemiljön och blir användbara för alla medarbetare i vardagsbeslut. Helhetsgrepp i utemiljön ska förbättras med en förenklad arbetsprocess som inkluderar att investeringar bedöms utifrån hållbarhetskriterier. Investeringar i utemiljön ska vara mer eller mindre frikopplade från ekonomiska avkastningskrav, men bedöms efter krav på ekologiska och sociala värden. Att fastighetsbolaget så transparent som det är möjligt redovisar investeringar och ändå använder ramverk som talar ett ekonomiskt språk, såsom SROI, kan vara fördelaktigt för att inspirera andra fastighetsbolag att ta kliv mot hållbarare utemiljöer.