Avskrivningar enligt IAS 16 Noterade företags val av avskrivningsmetod

Detta är en D-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Erik Herlin; Johan Johansson; [2008-06-30]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebär att Sverige måste tillämpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. Från och med 2005 skall alla noterade bolag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anläggningstillgångar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgångar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster som företaget förväntas använda mer än under en period. Olika avskrivningsmetoder skall användas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden. Företaget skall välja den metod som bäst återspeglar den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången. Metoderna omfattar den linjära avskrivningsmetoden, den degressiva samt den produktionsberoende metoden.Under senare år har det varit flera redovisningsskandaler där det framkommit exempel på att den ekonomiska informationen företagen lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets ställning och framtidsutsikter. I flera av de uppmärksammade fallen i USA är det inte uppenbart att man brutit mot några redovisningsregler, utan reglerna har i mångt och mycket kringgåts med så kallad kreativ bokföring. Mycket talar för att skandalerna kunnat undvikas om revisorer och redovisningsansvariga på europeiskt sätt krävt ett intygande att räkenskaperna uppvisar en rättvisande bild.I Sverige är linjär avskrivning den helt klart dominerande avskrivningsmetoden. Redovisningsexperter menar att anledningen till att den är den mest använda beror förmodligen på att det är för dyrt att använda andra avskrivningsmetoder, då linjär är den enklaste och billigaste metoden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de noterade företagen motiverar sina val av avskrivningsmetod, och vilken syn de har på andra metoder samt regelverket. Undersökningen är avgränsad till svenska noterade bolag utifrån deras årsredovisning för 2007. Ostrukturerade ochsemistrukturerade intervjuer har skett med redovisningsexperter och två noterade bolag för att få en förståelse och insyn kring hur företagen behandlar sina avskrivningar.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts i uppsatsen. Uppsatsen följer det hermeneutiska synsättet eftersom syftet inte är att söka några exakta svar utan snarare få en förståelse varför företagen gör som de gör. Studien bygger på en abduktiv ansats eftersom en växelverkan mellan den deduktiva och induktiva ansatsen. Eftersom studien söker en djupare förståelse har den kvalitativa metoden passat bäst.Företagen menar att den bästa av världar skulle de vilja återspegla verksamheten som verkligen ser ut, men de menar att det är krångligt att byta principer och bristen på flexibilitet i lagstiftningen medför att ett byte inte kan göras hursomhelst. Ett annat argument är det inte skulle kunna göras av praktiska skäl, då det skulle innebära större grad av bedömningar och eget ansvar i varje enskilt bolag i koncernen. Dessutom anser Volvo att kostnaden inte skulle överstiga nyttan med bytet. SKF menar däremot att linjär faktiskt är den metod som speglar verksamheten bäst. Både Volvo och SKF är gamla företag som alltid gjort på samma sätt vilket också är något som kanske speglas i företagskulturen. Att byta principer är krångligt, men är inget som är säreget för avskrivningar. I andra länder används andra avskrivningsmetoder än den linjära. Vi ställer oss därför frågande till svenska företags pessimism mot de andra metoderna. Det handlar dock till största del om bedömningar, vilket medför att det blir lätt att välja den metod som är billigast och enklast. Det är även svårt att skapa ett regelverk som passar alla, men IASB har trots allt lyckats bra med regelverket som bygger mycket på övergripande principer, trots att vissa principer talar emot varandra. För att uppnå förändringar på området tror vi att i man måste börja med att i grund och botten förändra det mänskliga beteendet som är negativt inställt till förändringar, gör som alla andra gör och dessutom inte agerar förrän det blivit problematiskt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)