Eslöv - en vändpunktskommun. Andra gången gillt?

Sammanfattning: I Eslövs kommun blev det nyligen aktuellt att en av kommunens företag med äldst bakgrund, Arjo Huntleigh Getinge Group, planerat att avveckla alla sina produktionsenheter och flytta dessa utomlands. Detta beslut innebär onekligen negativa nyheter för Eslövs kommun som mister en av deras största arbetsgivare. Emellertid är detta något som hänt Eslöv förut när kommunens före detta största och äldsta företag, Volvo Excavator, i slutet av 1990-talet beslöt sig för att avveckla all produktion i Eslöv. Syftet med uppsatsen är undersöka och analysera regional resiliens och hur regioner hanterar och återhämtar sig från olika stressfaktorer, med Eslövs kommun som fall. Uppsatsens syfte är likaledes att försöka identifiera om det existerat en lärandeprocess inom det politiska ledarskapet, från tidigare nedläggningar. Det teoretiska ramverk som används för att besvara uppsatsens formulerade problemställningar är teorin om regional resiliens med fokus på ett evolutionary perspektiv. Regional resiliens kan betecknas som regioner förmåga att kunna förutse och anpassa sig efter differerande exogena samt endogena påfrestningar för att därefter potentiellt kunna utveckla och eftersträva nya utvecklingsmöjligheter. En kombination av metoder har använts för undersöka syftet och besvara uppsatsens problemformuleringar. Kvantitativ data har behandlats i form av beskrivande statistisk för att redogöra för exempelvis Eslövs kommuns ekonomiska struktur och utveckling. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla empiriskt material och åsikter från tjänstemän på Eslövs kommun. Likaledes utnyttjades en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka och bearbeta kommunala dokument som exempelvis översiktsiktsplan och näringslivsprogram för kommunen. I uppsatsen presenteras resultat i form av tabeller, figurer och text över Eslövs kommuns ekonomiska struktur, innovations kapacitet och det politiska ledarskapets tidigare strategiska val och roll vid hantering av påfrestningar. Under alla dessa faktorer presenteras och belyses indikationer som tenderar att bidra med resiliens höjande effekt. Inom ekonomisk struktur redovisas figurer över Eslövs kommuns näringslivsstruktur, branschspridning och de tio största arbetsgivarna. Under innovations kapacitet presenteras figurer berörande av kommunens nyetableringsfrekvens av företag, antalet patentansökningar och patent och andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning på minst 3 år eller längre. Vid belysande av strategiska val och politiskt ledarskap diskuteras primärt dessa aspekter för att redogöra för hur Eslövs kommuns politiska ledarskap hanterat tidigare nedläggning samt hur kommunen kan tänkas hantera den nya avvecklingen. I nuläget präglas Eslövs kommun av bättre förutsättningar, än tidigare, för att hantera förlusten av relevant industri och arbetsgivare. På liknande vis har kommunen likaledes förbättrade resilienta kännetecken, tack vare det politiska ledarskapets besluttagande och tidigare erfarenheter.