Ambulanssjuksköterskans metoder för smärtbedömning av barn

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Kalmar/Humanvetenskapliga institutionen; Högskolan i Kalmar/Humanvetenskapliga institutionen

Sammanfattning:

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaser. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och 19 artiklar inkluderades. Artiklarnas resultat sammanfattades och smärtskattnings-

instrumenten delades in i tre grupper: fysiologiska-, beteendeskalor/fysiologiska-beteendeskalor samt observationsskalor och självskattningsskalor. Det visade sig att det finns många olika skalor och bedömningsformulär för självskattning och bedömning av vårdare för barns smärta i olika åldrar. En del metoder lämpar sig bättre i en ålderskategori och typ av smärta medan andra passar sig för en annan smärttyp och åldersgrupp. Vår slutsats blev att FLACC, CHEOPS och MBPS skulle vara lämpliga för smärtskattning av barn i ambulans. Vidare anser vi att forskning kring smärtskalor på barn i prehospitala vård är angeläget att göra då många av de skalor som analyserats är provade mest på inneliggande barn med smärta. Det är få skalor som är testade på akut sjuka eller skadade barn just i den prehospitala vården.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)