Förutsättningsläran - en komparativ studie av svensk och dansk rätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Förutsättningsläran är en gammal rättsprincip som härstammar från romersk rätt och fick en renässans under 1800-talet i Tyskland. Tidigt 1900-tal fick förutsättningsläran fotfäste i Danmark när Henry Ussing avhandlade princi-pen med en modern syn på läran, denna nya objektiva förutsättningslära spred sig sedan till Sverige. Läran innebär att ett avtal kan ogiltigförklaras om en avtalspart haft en vä-sentlig förutsättning som brustit vilket gjort att syftet med avtalet förfelats såtillvida att parten inte hade ingått avtalet, åtminstone inte på samma vill-kor, om han vetat om de rätta omständigheterna. Det krävs också att detta har varit synbart för motparten, samt att det är lämpligt och rimligt att risken för den bristande förutsättningen läggs på motparten. Denna uppsats utreder förutsättningslärans rättsliga utveckling i Sverige och Danmark, samt gör en komparativ analys mellan länderna och ser om det finns lärdomar vi kan ta från vårt grannland. Danmark är av särskilt intresse eftersom vi har en likadan avtalslag som dem sen det nordiska samarbetet, samt då läran först spred sig i Danmark. Förutsättningslärans rättsliga grunder och rekvisit är lika mellan länderna. I Danmark har emellertid förutsättningsläran haft större genomslag än i Sve-rige med fler mål som avgörs och en större benägenhet hos danska domstolar att tillämpa läran. I Sverige anses läran vara subsidiär till alla andra ogiltig-hetsregler, vilket inte är fallet i Danmark. Detta har gjort att förutsättningslä-ran knappt har tillämpats de senaste 20 åren för svenskt vidkommande. Danska HD har även öppnat upp för möjligheten att jämka avtal i skärpande riktning med stöd av förutsättningsläran, något som aldrig ansetts vara möj-ligt i svensk doktrin. En lärdom från dansk rätt är att det verkar fungera väl att tillämpa förutsätt-ningsläran och 36§ avtalslagen kombinerat. En annan lärdom är att man i dansk domstol använt jämbördig-argument i diskussioner kring riskrekvisitet i förutsättningsläran likt övervägandena i 36§ avtalslagen, detta är något som man skulle kunna beakta även i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)