Högskoleledningens användning av hållbarhetsredovisningar på svenska högskolor

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Skövde/Institutionen för handel och företagande

Sammanfattning: Snabba klimatförändringar och sociala orättvisor har bidragit till att forskning inom hållbarhet har förtydligats och blivit allt mer aktuellt. Organisationsledningens engagemang, medvetenhet och kunskap är en förutsättning för långsiktig utveckling av hållbarhet inom organisationen vilket innebär att deras roll är av stor betydelse. Högskolor är en stor samhällsaktör och spelar en fundamental roll i en långsiktig hållbar förändring vilket gör dem en intressant grupp att undersöka. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilken information högskoleledningen behöver för att kunna styra sitt hållbarhetsarbete. Högskolor spelar en stor roll i utbildningen av hållbarhet vilket är varför det är intressant att undersöka hur ledningen på högskolor tar ställning till hållbarhetsredovisningar och vad som krävs för att de ska ha användning av den. Då högskoleledningen har en viktig del i hållbarhetsarbetet genom att ta beslut och engagera medarbetare och studenter på högskolan har deras perspektiv valts. Syftet har lett till en fråga som ska vägleda arbetet: Vilken information skulle högskoleledningen behöva för att göra hållbarhetsredovisningen användbar för att kunna fatta och verkställa hållbara beslut kring högskolans verksamhet? För att besvara frågan gjordes en kvalitativ studie i form av intervjuer med representanter från svenska högskolor. Respondenterna hade ledningsposition eller arbetade i nära kontakt med ledningen. Empirin kopplades sedan ihop och analyserades med hjälp av tidigare forskning. Slutsatsen som kan dras är att högskoleledningen har begränsad användning av sin hållbarhetsredovisning. Informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut kommer istället från andra hållbarhetsdokument som exempelvis miljöutredningar, policys och mål. Hållbarhetsredovisningen eller rapporteringen används i viss mån till att engagera medarbetare och attrahera intressenter. Studien visar också att informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut bör vara hård så som exempelvis statistik och data respektive mjuk så som förslag och åsikter. Informationen bör även komma från interna och externa källor. Förutom information behöver högskoleledningen ha tydliga prioriteringar så att besluten som fattas är relevanta för högskolans verksamhet. Informationen i hållbarhetsredovisningen bör även i större grad individanpassas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)