Intransitiva positionsverb i svenska och danska

Sammanfattning: I denna studie diskuteras användningen av de intransitiva positionsverben stå, sitta och ligga, samt deras olika betydelser och användningsområden. Dessa verb kan användas för att beskriva kroppslig position och plats. Tidigare studier har undersökt deras användning i svenska (inklusive engelska, franska, tyska och finska) med fokus på vanliga användningar och mönster, prototyper, typer av subjekt och lokativa komplement, samt skillnader i användningen av intransitiva verb med olika typer av subjekt. En användning som intransitiva verb har i skandinaviska språk är att de kan uttrycka progressiv aspekt vilket kan förklaras utifrån det grammatiska fenomenet pseudokoordination. Syftet med denna undersökning är att undersöka de semantiska egenskaperna hos intransitiva positionsverb i de nordiska språken danska och svenska. Studien bygger på korpusdata från Sketch Engine för att kategorisera förekomster av de tre positionsverben i svenska och danska. Dessa baseras på taggar som beskriver användning av positionsverb, semantiska egenskaper av subjektet och inanimata subjektets orientering. Uppsatsen utmynnar i att beskriva användningen av positionsverben i svenska och danska. Vissa förekomster visade sig sakna semantiska egenskaper. De semantiska egenskaperna mellan svenska och danska gällande positionsverb visar inte en uppenbar skillnad. Vidare forskning kan eventuellt framhäva en möjlig skillnad