Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och hur långt det sträcker sig. Ur arbetsgivarens perspektiv kan rehabiliteringsarbetet delas upp i tre distinkta delar med olika regleringar. Den första delen är undersökningsfasen där det viktiga är om arbetstagaren är sjuk och om arbetstagarens bristande prestation beror på sjukdomen, eftersom det endast är då rehabiliteringsansvaret aktualiseras. Men för att reglerna om sjuka arbetstagare ska bli aktuella vid en uppsägning krävs även att arbetsgivaren ska vara medveten om sjukdomen. Arbetsgivare kan inte klandras för att inga rehabiliteringsåtgärder vidtagits om arbetsgivaren inte fått veta att de behövs. Den andra delen är själva rehabiliteringsfasen, där frågan är vilka åtgärder som behöver vidtas för att kunna rehabilitera arbetstagaren och om dessa är skäliga. Det är dessutom centralt att arbetstagaren är delaktig, eftersom det inte går att rehabilitera en arbetstagare mot sin vilja. Därför innebär det ofta att rehabiliteringsansvaret anses uppfyllt om arbetstagaren inte medverkar till sin rehabilitering utan giltig anledning, och därmed blir den bristande arbetsprestationen saklig grund för uppsägning. Den tredje delen är den avslutande fasen. När arbetstagaren har rehabiliterats och arbetsförmågan är stabiliserad är frågan om arbetstagaren kan arbeta. Om arbetstagaren inte kan utföra arbete av betydelse och arbetsgivaren kan visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits då är rehabiliteringsansvaret uppfyllt och det finns saklig grund för uppsägning. När en arbetsgivare vill veta hur omfattande rehabiliteringsansvaret är lär det önskade svaret inte vara ”arbetsgivaren ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering”. Problemet är att omfattningen alltid beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Vilka åtgärder som är nödvändiga, och skäliga, beror på faktorer så som vilken sjukdom det rör sig om, vilken typ av arbete arbetstagaren har, vilka resurser arbetsgivaren har, etcetera.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)