Samvarokompetens i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares erfarenheter av att stödja barns samvarokompetens

Sammanfattning: Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet. Därför är det viktigt att uppmärksamma samspelsproblem redan i förskolan och arbeta med att främja god social utveckling hos alla barn. För att genomföra undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare på olika förskolor. I resultatet beskrev förskollärarna att en bra värdegrund och ett bra förhållningssätt hos pedagogen där den vuxne är engagerad och närvarande både mentalt och fysiskt är betydelsefullt i arbetet med barns samvarokompetens. Informanterna betonade även att tydliga regler, en struktur i vardagen och att dela in barnen i mindre grupper är a och o i arbetet med att skapa ett gott socialt klimat i barngruppen där varje barns sociala utveckling får ta plats.