Inkalvningsålder : dess påverkan på utslagsålder och utslagsorsak

Sammanfattning: I Sverige är den genomsnittliga inkalvningsåldern 28-29 månader. Trots att rådgivningen rekommenderat en sänkning de senaste 20 åren så har nästan ingenting hänt. Inkalvningsåldern beror på tillväxten och ett välutvecklat land som Sverige borde inte ha några problem med att ha bra tillväxt. Ändå ser det ut som det gör och i dagens läge där branschen är hårt ekonomiskt pressad är det inte ekonomiskt försvarbart. Marcus Oskarsson, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk, har räknat ut att en lantbrukare förlorar 400 kr/kviga för varje månad inkalvningsåldern fördröjs, räknat utifrån en optimal inkalvningsålder på 24 månader. I den här undersökningen är målet att ta reda på om det finns något samband mellan inkalvningsålder, utslagsålder och utslagsorsak. Svaret på den frågan kan göra det lättare för rådgivningen att motivera för lantbrukarna vilken inkalvningsålder som är lämplig. Även om rådgivningen varit medveten om den ekonomiska vinsten i nästan 20 år så har de alltså inte kunnat motivera tillräckligt. Det kan vara så att det ekonomiska inte är det enda som spelar roll för lantbrukarna. Nu går det att visa för dem att kvigor som kalvar tidigt faktiskt, enligt denna studie, mjölkar mer och har lika många månader i produktion som en som kalvar sent. Med hjälp av detta går det kanske att få upp ögonen för att sänka inkalvningsåldern. I den gjorda studien visade det sig också att inkalvningsåldern inte påverkar utslagsorsaken, enligt ANOVA-testet, men att det ändå går att se vissa mönster för inkalvningsålder och utslagsorsak. Utslagsåldern påverkar däremot utslagsorsaken och de mönstren går också att följa genom att titta på de framtagna diagrammen. Det går att se en viss tendens i denna studie att små gårdar har högre inkalvningsålder än stora. Dock kunde ingen statistisk skillnad ses. Tillväxten är som sagt viktig, enligt många danska forskare är det den som styr mjölkavkastningen senare i kvigans liv, därför är det noga att kvigan inte växer för fort under den kritiska perioden, 3-12 månader, eftersom det då kan påverka mjölkavkastningen negativt. Rekommendationerna ligger på en viktökning av max 800 g/dag under den perioden. Före och efter denna period är kvigan mer tolerant för snabb viktökning och bör då gå upp minst 650 g/dag före och upp till 850 g/dag efter. Materialet har samlats in med hjälp av Skåne Semin och kodatabasen Ko-kontrollen. Totalt togs 332 skånska besättningar ut ur materialet som var okänt antal från början. Det fanns besättningar som sållades bort från det ursprungliga materialet, på grund av att de saknade relevant fakta då de ej hade varit med ett helt kontrollår eller hade utgått. Materialet behandlades sedan i Excel och i Mini-tab. Undersökningen visade att: - inkalvningsåldern inte har att göra med utslagsorsak. - utslagsålder har att göra med utslagsorsak. - vissa utslagsorsaker, till exempel ”benlidande”, tycks ha ett visst samband med inkalvningsålder och utslagsålder medan andra känns mer slumpmässiga - mjölkavkastningen blir högre vid en lägre inkalvningsålder. - kon är ungefär lika många månader i produktion oavsett vilken inkalvningsålder hon har. Det vill säga, kor med senare inkalvningsålder blir äldre men mjölkar lika länge som de med låg inkalvningsålder.