Bemötande av personer med psykossjukdomar – en kvalitativ studie

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personalen på en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning tycker är ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan använda sig av denna kunskap. Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Vilka är dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? Använder du dig av några specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har märkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som händer i mötet mellan dig och patienter har någon effekt på behandlingen? Metod En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrågan har åtta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatser Huvudresultaten som studien har kommit fram till är de professionellas förmåga att kunna se personen bakom sjukdomen är central. Genom ett individuellt förhållningssätt skapas förutsättningar att en fungerande kommunikation ska komma till stånd. De professionella använder sig av både verbal och ickeverbal kommunikation i mötet med patienten. De egenskaper som den professionelle behöver ha för att, enligt respondenterna, kunna fungera bra tillsammans med patienten är att hon är lugn, respektfull, empatisk och kan förmedla en trygghet till patienten. För att uppnå ett gott bemötande krävs det att den professionelle har kunskap, både teoretisk och praktisk, samt att hon får möjlighet till regelbunden reflektion, enskilt och i grupp. Reflektionen medför att respondenterna får möjlighet att reflektera kring sitt eget bemötande gentemot patienten, utveckla gemensamma förhållningssätt samt få utbyta kunskap tillsammans med sina kollegor. Reflektionstiden har också en vårdande funktion där respondenterna får möjlighet hand om varandra.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)