Reintroduction of the noble crayfish in the lake Bornsjön

Sammanfattning: Flodkräftan är en inhemsk art i Sverige. Antalet flodkräftlokaler har under 1900-talet reducerats med över 97 procent, i huvudsak till följd av kräftpest. Flodkräftan är klassad som starkt hotad i den nationella rödlistan för hotade djurarter sedan 2005. Kräftpesten kom troligen till Europa i samband med introduktion av en nordamerikansk kräftart i Italien 1860. I dagsläget sprids kräftpest genom illegala utsättningar av den nordamerikanska signalkräftan som lagligt började introducerades i Sverige under slutet av 1960-talet. För att förbättra situationen för flodkräftan är det viktigt att informera om artens värde, samt om konsekvenserna av illegala utsättningar av signalkräfta. En av de åtgärder som därutöver kan göras är att återintroducera flodkräftan där den har chans att överleva.Bornsjön som är fridlyst mot beträdande sedan 1919 ligger i Stockholms län och är en reservvattentäkt för Storstockholm. Det har under en lång tid funnits flodkräftor i Bornsjön. År 2002 upptäcktes två signalkräftor och kräftpest konstaterades. Två år senare hittades varken flod- eller signalkräftor i sjön. Eftersom flodkräftor är en viktig del av ekosystemet i Bornsjön, beslöt Stockholm Vatten AB, som förvaltar Bornsjön, i samarbete med Länsstyrelsen och Fiskeriverket att återintroducera flodkräftor i sjön. År 2004–2007 återintroducerades 78 000 flodkräftor varav 4 000 sattes ut runt Kastellholmen år 2005.Målet med examensarbetet var att kontrollera flodkräftornas överlevnad, studera flodkräftornas spridningsmönster vid utsättningsplatser och göra en populationsuppskattning vid en utsättningsplats efter återintroduktionen i Bornsjön. Fältarbetet utfördes i månadsskiftet augusti–september 2008. För att kontrollera kräftornas överlevnad genomfördes ett kvantitativt provfiske längs Bornsjöns stränder. Då fångades 28 kräftor på 200 mjärdnätter vilket gav en fångst av 0,1 kräfta per mjärdnatt. Efter denna studie återintroducerades ytterligare 18 000 kräftor år 2008. Hösten 2009 upprepade Stockholm Vatten AB det kvantitativa provfisket och fångade då 0,15 kräftor per ansträngning.Flodkräftornas spridningsmönster som studerades vid tre utsättningsplatser visade att flest kräftor fångades inom 140 m från utsättningsplatsernas mittpunkt. Med hjälp av en fångst- och återfångstmetod uppskattades den fångstbara populationen runt ön Kastellholmen till cirka 250 kräftor. Konfidensintervallet var 119–534 kräftor vilket inkluderar den fångstbara populationen med 95 procents sannolikhet. På en yta av 3 534 m2 runt Kastellholmen uppskattades tätheten av fångstbara flodkräftor till 0,1 kräftor/m2 (0,03–0,15 kräftor/m2).Utifrån det kvantitativa provfisket och populationsuppskattningen kan man dra slutsatsen att den totala populationen i Bornsjön var mycket svag. I likhet med återintroduktioner i andra vatten tar det många år innan populationen återhämtar sig även om man tar hänsyn till en eventuell underskattning av den verkliga populationen. Framöver är det viktigt att regelbundet genomföra kvantitativt provfiske för att följa kräftornas utveckling. Flodkräftornas spridningsmönster stämmer med andra studier som pekar på att kräftor inte förflyttar sig några längre sträckor när de har mat, skydd och bra vattenkvalitet förutom vid parning och störningar.