Dimensionerande vattenförbrukning och dess variationer

Detta är en M1-uppsats från KTH/Byggteknik och design

Sammanfattning: I Sverige användes det år 2010 ca 907 miljoner kubikmeter dricksvatten från kommunala uttag. Allt detta vatten måste kunna transporteras, vilket görs genom vattenledningar. För att dimensionera dessa krävs att man vet hur mycket vatten som skall distribueras och hur det varierar bl.a. beroende på när under dygnet, veckan och året som uttag sker. Vid dagens tillvägagångssätt för dimensionering av vattenledningar till nya områden använder man bland annat typexempel på förbrukningsvariationer under dygnet för ett liknande område. Dessutom används erfarenhetsbaserade värden på maxtim- och maxdygnsfaktorer. Dagens dimensioneringsätt har ej kunnat säkerställas på grund av otillräcklig och bristfälligt detaljerad data över förbrukningsmängd. Syftet med detta arbete är att säkerställa eller motbevisa dagens dimensioneringssätt. För att kontrollera dagens dimensioneringssätt har vi använt mätdata från Norrvatten och tagit fram nya dimensioneringsfaktorer. Genom att mäta vattenförbrukningen för 13 kommuner och jämföra mot varandra med hänsyn till invånarantal och fördelning över förbrukarkategorier har vi kunnat få ut olika dimensioneringsfaktorer. Examensarbetet har påvisat ett behov av en uppdatering vad gäller maxtim- och maxdygnsfaktorer. För att vidare studera faktorerna bör ett system införas för att kontrollera hur stor del av vattenförbrukningen som förbrukas av respektive förbrukarkategori på ett mer detaljerat sätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)