Sökning: "konstnärlig utveckling"

Visar resultat 16 - 20 av 30 uppsatser innehållade orden konstnärlig utveckling.

  1. 16. “Shout to the people the reality, and they dance it!” : A case study on the synergies and challenges between music, youth empowerment, sustainable development and social change in the Gambia

    Kandidat-uppsats, Luleå tekniska universitet/Institutionen för konst, kommunikation och lärande

    Författare :Elias Rådelius; [2016]
    Nyckelord :music; sustainability; development; communication for development; social change; music education; youth; freedom of expression; artistic expression; The Gambia; musik; hållbarhet; utveckling; kommunikation; social förändring; musikundervisning; ungdomar; yttrandefrihet; konstnärlig frihet; Gambia;

    Sammanfattning : This case study examines the role of music and music-making for the youth in Brikama, the Gambia in terms of freedom of expression, sustainable development and social change. The study is situated within a project where young musicians with different backgrounds wrote and recorded their own songs during workshops with established musicians. LÄS MER

  3. 17. Olika leka bäst : En studie i samspel mellan olika berättarmodeller och element från slow cinema

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för film och litteratur (IFL)

    Författare :Jonatan Ekenberg; [2015]
    Nyckelord :narration; art-cinema narration; David Bordwell; Slow cinema; Matthew Flanagan; Gravity; Alfonso Cuarón; classical narration; Hollywood; Berättarmodeller; David Bordwell; Slow cinema; Matthew Flanagan; Gravity; Alfonso Cuarón; klassiskt berättande; Hollywoodfilm; konstfilmsberättande; konstfilm; konventioner; normer; samspel; film; hybridfilm; dramaturgi;

    Sammanfattning : Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells två inflytelserika berättarmodeller från 1980-talet fortfarande återfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberättandet och jämför vidare de typiska elementen från de två berättarmodellerna med formatet slow cinema. LÄS MER

  4. 18. Romantiken möter empirisk naturvetenskap i svensk kulturdebatt : en studie i läran om "det omedvetnas" utveckling hos Viktor Rydberg och Axel Herrlin

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för idé- och lärdomshistoria

    Författare :Simon Ängfors; [2015]
    Nyckelord :Det omedvetna;

    Sammanfattning : Uppsatsen redogör för Viktor Rydbergs och Axel Herrlins versioner av läran om ”det omedvetna/undermedvetna”. Den diskuterar dessa genom en skildring av de filosofiska och psykologiska dimensionerna hos begreppet hos de båda. LÄS MER

  5. 19. Kulturen och ekonomin, två motstridiga följeslagare i den fria scenkonsten?

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

    Författare :Karin Hauptmann; Lena Öberg; [2015]
    Nyckelord :Fri scenkonst; fria grupper; knappa resurser; Kulturrådet; det fria kulturlivet; Resource Dependence Perspective; institutionell teori; Bourdieu;

    Sammanfattning : Den fria scenkonsten är idag en etablerad del av Stockholms kulturliv och har sina rötter i de fria grupper som växte fram under 1970-talet som en protest mot de statliga institutionerna som dominerade kulturfältet. Fria scenkonstgrupper producerar idag en mängd föreställning och är alltid till viss del statligt finansierade. LÄS MER

  7. 20. "Driva och stanna" : Fokusgruppsamtal med dramapedagoger om att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Gävle/Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap

    Författare :Elin Callmer; Frida Söderlind; [2014]
    Nyckelord :Dramapedagogik; dramapedagogiskt ledarskap; regissör; regissörskap; regi; teaterproduktion; föreställningsarbete; fokussamtal; föreställningskarta;

    Sammanfattning : Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. LÄS MER