Vem ansvarar för en effektiv citylogistik? : En komparativ fallstudie om hur kommuner arbetar med citylogistik och eventuella intressekonflikter

Sammanfattning: Titel: ”Vem ansvarar för en effektiv citylogistik? - En komparativ fallstudie om hur kommuner arbetar med citylogistik och eventuella intressekonflikter” Nyckelord: Citylogistik, Stadsplanering, Hållbarhet, Intressekonflikter, Konflikthantering, Kommunikation Problembakgrund: Till följd av pågående urbaniseringsprocess ställs högre krav på städers utveckling. Effektiv citylogistik har beskrivits som en nyckelfaktor för att möjliggöra städers tillväxt. Samtidigt är stadsplanering och citylogistik ämnen som omfattar ett flertal olika aktörer med olika intressen i stadskärnan, vilket kan leda till intressekonflikter. Städers planeringsansvariga anses vara den aktör som ansvarar för att tillgodose övriga aktörers intressen, vilket beskrivs som problematiskt. Umeå och Sundsvall är två mellanstora svenska kommuner som mött utmaningar i denna uppgift. Central frågeställning: Hur arbetar Umeå och Sundsvalls kommun för att planera och utforma citylogistik med hänsyn till intressekonflikter som kan uppstå? Syfte: Studiens syfte är att undersöka eventuella intressekonflikter inom kommunerna vid planering och utformning av citylogistik. Vidare syftar studien till att analysera vilka konflikter som uppstår vid arbetet med citylogistik. Studien är en jämförelse mellan Umeå och Sundsvalls kommun med stöd i städernas likheter. Teori: De teoretiska utgångspunkterna i denna studie berör teorier inom citylogistik, hållbarhet, planering, intressekonflikter och konflikthantering, vilka presenteras tillsammans med en teoretisk modell. Genom studiens gång bearbetas den teoretiska referensramen där teorier om samverkan mellan organisationer och kommunikation adderas. Metod: Studien är en komparativ fallstudie med ett angreppssätt som är en systematisk kombination av deduktiv och induktiv. Empiri har samlats in från de två studerade fallen genom semistrukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Vidare har studien skapat dimension genom intervju med en representant från respektive näringsliv. Slutsats: Studien resulterar i en omfattande analys som avslutas med en modifierad teoretisk modell där kommunikation inkluderas. Resultatet visar på kontextens relevans vid optimering av hållbar citylogistik. Utifrån de två studerade kommunerna identifieras fler likheter än skillnader. Likheterna är nära kopplade till det konkreta planeringsarbetet med citylogistik. Uppkomna intressekonflikter identifierats som en skillnad då dessa grundar sig i städernas olika kontexter. Vidare bör intressekonflikter hanteras och studeras lokalt, då dessa grundar sig i kontexten. Ett identifierat verktyg för konflikthantering är kommunikation.