"Jag röker inte, jag skrattar inte åt skämten. Jag kommer inte in i det sociala". Maskulinitetsnormer i mansdominerade organisationer

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att bidra med en fördjupad förståelse för normerande maskuliniteter i mansdominerade organisationer. Med uppsatsen vill jag också försöka förstå hur normer för maskuliniteter uttrycks samt hur detta kan påverka individen och organisationen Studien är inspirerad av en feministiskt poststrukturalistisk referensram där språk och diskurser har en central betydelse. Insamlingen av data har skett med narrativa berättelser och samtalen med informanterna kretsar kring hur de upplever att det är att arbeta i en mansdominerad organisation, om de känner gemenskap eller utanförskap. Jag analyserar sedan materialet med hjälp av diskursanalys och teorier om bland annat organisationskulturer, genusordningen och den hegemoniska maskuliniteten, för förstå hur vilka normer som finns samt hur dessa påverkar individernas hälsa eller organisationen. Studiens resultat visar att de undersökta mansdominerade arbetsplatserna har en tuff och hård jargong, med rasistiska och sexistiska skämt som en del av det dagliga språket. På så vis blir heterosexualitet, svenskhet och den ”manliga mannen” normerande. Den som inte vill vara en del av detta går undan och arbetar ensam, eller säger upp sig och söker andra typer av jobb. Mitt resultat visar även att språket är det mest centrala i konstruktionen av maskulinitetsnormer där man också gärna markerar sin tillhörighet till det manliga könet genom ord som ”vi gubbar” eller ”vi män”. Språket på arbetsplatsen är också ett sätt att stärka organisationskulturen och öka gemenskapen och den egna tillhörigheten till gruppen.