”Behandla mig som normalt, bara” : En kvalitativ studie med fokus på relationer, didaktik och studiemotivation

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Ejeholt och Tideman, Marcus och Anna (2022). ”Behandla mig som normalt, bara/ just treat me as normal”. En kvalitativ studie med fokus på relationer, didaktik och studiemotivation/ a qualitative study with a focus on relationships, didactics and study motivation. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning ser på vad som utgör goda relationer till lärare samt hur lärarnas undervisningsupplägg och didaktiska skicklighet påverkar elevernas studiemotivation. Vår förhoppning är att vi kan lyfta både elevernas och lärarnas röster kring detta innehåll.   Syfte Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning och lärare redogör för vad som utgör en betydelsefull relation dem emellan samt identifiera eventuella skillnader som förekommer i elever och lärares uppfattningar. Vidare vill vi undersöka om goda relationer samt lärarens didaktiska skicklighet i undervisning och bemötande påverkar studiemotivationen för elever med språkstörning. Lärare samt elever i mellanstadiet och högstadiet kommer att utgöra underlaget för intervjuerna. Frågeställningar Vad anser elever med språkstörning och lärare vara viktigt i en relation dem emellan? Finns det skillnader i deras uppfattningar om vad som utgör en betydelsefull relation? Hur skapar lärare studiemotivation hos elever med språkstörning?     Teori I den här studien löper ordet relationer som en röd tråd från syfte och frågeställningar, vidare till intervjufrågor och tidigare forskning för att även återfinnas i resultatet. Detta gör att vi har valt att analysera vårt resultat med utgångspunkten i ett relationellt perspektiv. Aspelin (2018) har gjort en tolkning av Thomas Scheffs teori microsociology (1994) och det är den tolkningen av teorin vi använder oss av för att analysera resultatet. Vi har även valt att analysera resultatet med utgångspunkt i Vygotskij (1978) sociokulturella teori om den proximala utvecklingszonen. Han menar att undervisning och lärande är en sociokulturell verksamhet. Teorin bygger vidare på att läraren fångar lärandet i mötet med eleven och även det är något vi ser återkomma i vår studie.   Metod I vår studie intresserar vi oss för förståelsen av en social verklighet och hur deltagarna tolkar denna verklighet. Vi har därför valt en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utgör grunden för insamlandet av data. I semistrukturerade intervjuer är orden det centrala och där  erbjuds intervjuformen en  möjlighet till följdfrågor och kan fördjupa sina svar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och efter det följde arbetet med analys. Vi använde oss av en mall för textanalys, utifrån den fick vi fram olika teman som ligger till grund för studien.    Resultat Ur vår tematiska innehållsanalys framkom följande teman som betydelsefulla utifrån elevernas och lärarnas svar: bemötande, relationsbyggande, undervisning, studiemotivation.  Elevernas svar tyder på att det finns en koppling mellan lärarens bemötande och hur det påverkade relationen som i sin tur påverkade studiemotivationen. Vidare visade flertalet av elevernas svar på att de vill bli bemötta på ett sätt som de uttrycker ”normalt”. De menar att även om läraren har vetskap om deras språkstörning så skall den inte anpassa sitt bemötande efter det. Det visade sig att humor var viktigt för eleverna.  Detta uttrycks på olika sätt, men återkommande är att de vill ha lärare som kan skoja och busa med dem. Även svaren i lärarintervjuerna visar att lärarna vill kunna bjuda på sig själva i sin undervisning, de menar att med humor och roliga upplägg når de längre med sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt för specialläraren i relationsskapandet till dessa elever, att om möjligt utgå från elevernas intressen. Vidare är det viktigt att bemöta dessa elever med språkstörning som de själva uttrycker det, ”normalt”. Speciallärarens roll blir också att stärka elevernas självkänsla och självförtroende. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv styrks relationskompetensens vikt av Aspelin, Östlund och Jönsson (2020) de menar att en positiv, stöttande relation mellan lärare och elev är avgörande för en elevs utveckling. De menar vidare att relationen är särskilt viktig för elever i riskgrupper och elever med funktionsnedsättningar, som exempelvis språkstörning. Elevsvaren visar att detta exempelvis kan göras genom att skaffa sig en god personlig kännedom om eleverna. Motivationen för elever med språkstörning blir viktig och känslan av att eleven upplever sig själv som kompetent. Här kan ett målinriktat arbetssätt där eleven är delaktig i skapandet av sina egna mål, vara framgångsrikt och detta styrker Wery och Thomson (2013) som framgångsrikt. När eleverna känner att de lyckas blir de även mer mottagliga för speciallärarens insatser, stöd och hjälp styrker Aspelin et al. (2020).