Jordbruksmark byggs bort trots att risker byggs in : En analys av Örebro kommuns varseblivning och bedömning av riskerna med exploatering av jordbruksmark

Sammanfattning: Samhällets krisberedskap är en aktuell fråga och Sveriges livsmedelsförsörjning har pekats ut som ett viktigt område i syfte att stärka samhällets beredskap. Utifrån Agenda 2030 och livsmedelsstrategin ska Sverige arbeta för att öka livsmedelsproduktionen genom att bland annat stärka och värna om jordbruket. Jordbruksmarken är viktig för vår självförsörjning och om klimatförändringar kräver att vi odlar sådant som idag odlas på varmare breddgrader. Trots detta byggs jordbruksmarken bort. En kommun som uppmärksammats för exploatering av jordbruksmark är Örebro kommun. Kommunens senaste översiktsplan anger att närmare en tredjedel av den mark som avses bebyggas är jordbruksmark. Trots den aktuella debatten om krisberedskap och nationella initiativ till att öka Sveriges försörjningsgrad fortsätter alltså kommuners exploatering av jordbruksmark. Utifrån det empiriska fallet och tidigare forskning väcks frågan om kommuner inte uppfattar riskerna med exploatering av jordbruksmark, eller, hur exploateringen kan fortsätta trots medvetenhet om riskerna. Boin et al. redogör för barriärer som påverkar varseblivning. Författarna menar att aktörers riskuppfattning kan försvåras eller hindras av ett antal faktorer. Renn beskriver hur aktörers acceptans, tolerans eller icke-tolerans påverkar agerande. Tillsammans utgör Boins et al. idé om barriärer för varseblivning och Renns redogörelse för aktörers riskbedömning en intressant teoretisk ingång för att undersöka det empiriska fallet närmare. Uppsatsens syfte är att belysa hur barriärer för varseblivning och hur aktörers riskbedömning påverkar agerande, och i förlängningen hur detta kan påverka samhällets beredskap och därmed förutsättningarna för att förebygga potentiella kriser. Ämnet undersöks genom att applicera ett teoretiskt kris- och riskperspektiv om barriärer för varseblivning och om riskbedömningens påverkan på agerande. Detta undersöks genom exemplet Örebro kommun och dess varseblivning och bedömning av riskerna med bebyggelse av jordbruksmark. Uppsatsen visar att Örebros varseblivning kan ha försvårats av olika barriärer. En förändring verkar emellertid ha skett då riskerna nu har börjat diskuterats. Undersökningen tyder emellertid på att riskerna accepteras, då inga riskreducerande åtgärder har inrättats.