Arbetsklimatets betydelse för upplevd anställningsotrygghet med autonomi, feedback, lärande och kompetensutveckling i fokus

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Psykologiska institutionen

Sammanfattning: Under de senaste decennierna har arbetslivet förändrats drastiskt, arbete har blivit mer flexibelt och nya anställningsformer har uppstått vilket har lett till ökad anställningsotrygghet. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett signifikant negativt samband mellan arbetsklimatet med fokus på autonomi, feedback, lärande och kompetensutveckling och upplevd kvantitativ respektive kvalitativ anställningsotrygghet. Studien baseras på en longitudinell datainsamling som genomfördes på en revisionsbyrå med kontor runt om i Sverige (N=404). Resultatet av två multipla regressionsanalyser visade på ett signifikant negativt samband mellan autonomi och kvantitativ anställningsotrygghet. Den visade även på ett signifikant negativt samband mellan autonomi, feedback och lärande och kompetensutveckling och kvalitativ anställningsotrygghet. Inget signifikant samband erhålls mellan feedback, lärande och kompetensutveckling och kvantitativ anställningsotrygghet. Studien bidrar till en ökad förståelse om vikten av att anställda får möjlighet att påverka sin arbetssituation samt får återkoppling, utvecklingsmöjligheter och variation i arbetet för att lindra effekterna av ökad anställningsotrygghet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)