KUNSKAPSKRAV I DEN SVENSKA SKOLAN : En kritisk diksursnanalys baserad på övergripande mål och riktlinjer för utbildningen i grundskolan Lgr11

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie är att synliggöra och diskutera de föreställningar som råder kring kunskapskrav, betyg och prov ur läroplanens textavsnitt Kunskapskrav för högstadiet och vilka konsekvenser olika tolkningar från betygsättande högstadielärare kan innebära och hur användningen av kunskapskrav, betyg och prov påverkar eleven. Studien är kvalitativ och är skriven utifrån diskursanalys som ser språket som en konstruktion och det som studeras är hur olika begrepp eller diskurser är konstruerade. I diskursanalys behandlas text som data. Resultatet analyserades med den tredimensionella modellen för att förstå hur språket i texten är uppbyggt och kopplas ihop med samhälle och vad som utgör de handlingar och beteende hen utför. Resultatet utifrån den tredimensionella modellen visade att hela Lgr11 är som en instruktionstext som berättar vad som bör eller ska göras. Beroende av hur lärare tolkar lgr11 kan ge ojämna betyg mellan olika skolor. Teori som användes är socialkonstruktionistiskt tradition vilket bygger på att verkligheten består av olika diskurser som har konstituerats socialt. Det finns alltså en förbindelse mellan hur texten är sammansatt och hur den tolkas. Vidare användes kritisk diskursanalys som teori, som syftar till att avslöja maktrelationer vi befinner oss i. Resultatet och slutsatsen visade att följderna blir begränsningar i livsval och karriär om man inte följer det som står i Skolverkets texter som är beslutat som kunskapskrav. Lärandet och lusten förvinner i mängden av alla krav som ställs på eleven och kunskapsnormen utgör en makt i vilka alla ska fogas in.